I en ny rapport från Amnesty International uppmärksammas den mycket svåra situation som råder i Mali, Niger och Burkina Faso, där civilbefolkningen uppges vara ”fångade mellan attacker från väpnade grupper och pågående militära operationer”.

Människorättsorganisationen har dokumenterat minst 57 fall där soldater genomfört utomrättsliga avrättningar och 142 fall där människor förts bort under tvång bara mellan februari och april i år. Enligt Amnesty kan de övergrepp som säkerhetsstyrkor utfört mot obeväpnade civila i Mali och Burkina Faso betraktas som krigsbrott.

Konflikten i västra Sahel har pågått sedan 2012, då tuaregiska rebeller i Mali gick samman i ett försök att skapa en egen stat. Det föranledde att franska styrkor året därpå ingrep.

Men sedan dess har islamistiska grupper fortsatt att strida i regionen. De senaste tre åren har en styrka som bildats av Sahels fem länder – Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger – försökt att stävja våldet. Frankrike har dessutom bibehållit sin militära närvaro.

Nyligen påpekade Ramesh Rajasingham, biträdande chef vid FN:s kontor för humanitär hjälp, att situationen i Sahel på alla sätt kan kännetecknas som en kris – som dessutom fortsätter att förvärras. Förra året beräknades 6.1 miljoner människor i Burkina Faso, Niger och Mali vara i behov av humanitär hjälp, en siffra som nu har stigit till 7.5 miljoner. Ramesh Rajasingham varnade samtidigt för att coronakrisen riskerar att driva på matbristen ytterligare.

Ousmane Diallo, expert på regionen vid Amnesty, säger till IPS att vissa av de åtgärder som genomförts för att hejda smittspridningen ytterligare har skärpt de politiska och ekonomiska spänningarna i regionen – men också oroar ur ett människorättsperspektiv.

– En del aktörer som varit kritiska mot myndigheterna och engagerat sig för att minska de socioekonomiska effekterna av pandemin har gripits eller till och med åtalats för att ha stört den allmänna ordningen, säger han.

Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsprogram, UNDP, betonar att Sahel redan innan coronakrisen plågades av extremistiskt våld, konkurrens om marker och vattentillgångar och av klimatförändringarnas effekter – då temperaturerna i regionen stigit betydligt snabbare än det globala genomsnittet.

Enligt den amerikanska institutionen Africa Center for Strategic Studies har de militanta islamistiska grupperna i Sahel fördubblat sina aktiviteter varje år sedan 2015. Institutionen konstaterar samtidigt att försvarsutgifterna i Mali, Burkina Faso och Niger har dubblerats sedan 2013 – som ett led i kampen mot islamistiska grupper.

Ousmane Diallo vid Amnesty säger att det här inte är första gången som hans organisation dokumenterat brott som begåtts av säkerhetsstyrkorna – och att det internationella samfundet nu måste agera.

– Det har gjorts uttalanden om att utredningar ska göras, men dessa har aldrig varit fullständiga eller lett till några sanktioner, säger han.

Ett av de fall som Amnesty lyfter fram gäller gripandet och dödandet av civila i staden Djibo i Burkina Faso. Den 9 april ska soldater ha anlänt dit i en lång konvoj av fordon, och sedan ha gripit ett antal människor, varav 31 ska ha blivit dödade av säkerhetsstyrkorna. Burkina Fasos regering uppges ha medgett att dessa utomrättsliga avrättningar har ägt rum och ska ha inlett en undersökning av omständigheterna – men hittills utan resultat.