– Mangrovens ekosystem är viktiga för många växt- och djurarter och de kan dessutom lagra upp till fyra gånger så mycket koldioxid som andra tropiska skogar, vilket bidrar till att lindra klimatförändringarnas effekter, säger forskaren Sevvandi Jayakody, vid Wayamba-universitetet i Sri Lanka, till IPS.

Dessutom fungerar de kustnära träden som naturliga skydd mot stormar och mildrar effekterna av cykloner och tsunamier. Det säger Nicholas Hardman‑Mountford, chef för avdelningen för hav och naturresurser inom Samväldet, en mellanstatlig organisation som består av många av de länder som en gång ingick i det brittiska imperiet.

Inom Samväldet har en aktionsgrupp bildats i syfte att stärka skyddet av mangroveskogarna. Den består av 13 länder, däribland Australien, Bangladesh, Jamaica, Kenya, Trinidad och Tobago och Sri Lanka. Målet med samarbetet är att länderna ska utbyta kunskaper om hur skyddet av mangroveskogarna ska kunna stärkas – både via lagar och genom en hållbar förvaltning.

Sevvandi Jayakody berättar att man på Sri Lanka aktivt arbetar för att skydda mangroveskogar eftersom de också fungerar som en viktig skyddsbarriär mot tsunamier. Den stora tsunamin 2004 slog mycket hårt mot landet. Närmare 35 000 människor dödades eller försvann och de ekonomiska skadorna mot var enorma, medan en kvarts miljon familjer förlorade sina försörjningmöjligheter.

Experter betonar att stärkta mangroveskogar kan bli viktiga i arbetet för att förebygga liknande katastrofer.

Efter tsunamin genomförde Sri Lanka stora satsningar för att öka skyddet av mangroven, men enligt Sevvandi Jayakody misslyckades många projekt eftersom insatserna inte var tillräckligt effektiva. Med tiden har dock projekten blivit mer forskningsbaserade, vilket i sin tur gett betydligt bättre resultat.

Närmare 40 procent av Sri Lankas befolkning bor i närheten av landets kuster och Sevvandi Jayakody säger att det också finns ett akut behov av att skydda kustlinjerna för att säkerställa människors försörjningsmöjligheter. På senare år har alla landets mangroveskogar kartlagts – och många fler områden skyddats.

– Det genomförs även återkommande insatser för att få lokalbefolkningarna att inse hur viktiga mangroveskogarnas ekosystem är, säger hon till IPS.

I Karibien har även önationen Trinidad och Tobago på senare år arbetat aktivt för att öka skyddet av mangroveskogarna. Rahanna Juman, chef för forskningsorganisationen Institute of Marine Affairs, berättar för IPS att satsningen bygger på undersökningar som visat att mangroveträden lagrar betydligt större mängder koldioxid per hektar än andra skogsarter.

Sedan förra året bedriver institutet tillsammans med Guyana och Surinam ett forskningsprojekt som kunnat fastställa hur stora mängder koldioxid som lagras i den jord som mangroven växer i.

Samtidigt beräknas fortfarande 75 procent av alla världens mangroveskogar vara oskyddade och överutnyttjade.

Enligt Nicholas Hardman‑Mountford har mellan 30 och 50 procent av världens mangroveskogar gått förlorade under de senaste 50 åren på grund av att de exploaterats, utsatts för föroreningar eller röjts undan i samband med olika kustnära satsningar.

En stor majoritet av de 54 länder som ingår i Samväldet har havskuster – och i de allra flesta av dessa länder finns mangroveskogar. Enligt Nicholas Hardman‑Mountford har minst 38 av organisationens medlemsstater numera infört olika skyddsåtgärder för denna viktiga naturresurs.