Människan har nuförtiden kortare koncentrationsförmåga än en guldfisk. Den brittiska dagstidningen The Telegraph berättade om en kanadensisk forskning, som visade att vår genomsnittliga koncentrationstid har förkortats från tolv sekunder mätt år 2000 till åtta sekunder alltefter att mobila apparater har blivit allt vanligare. Man kan koncentrera sig effektivt under korta tider, men situationer som kräver långvarig koncentrationsförmåga är utmanande. Detta gäller speciellt dom, som har valt den digitala livsstilen och använder massor av teknologi, det vill säga media, smarta anordningar och social media. Jämfört med oss människor, kan guldfisken koncentrera sig på en sak för nio sekunder.

I dagens informationsteknologiska värld har mental belastning fått nya dimensioner och börjat orsaka alldeles nya psykiska störningar. I allt flera yrken sitter man på sina egna arbetsställen där de närmaste medarbetarna är skärm och mobiltelefon som man bär med sig också på fritiden. Samtidigt är mentalt problem den allmännaste orsaken till arbetsoförmåga.

Ett snabbt, stimulerande och beroendeframkallande samhälle som betonar multitaskande är också alltför stressande för våra barn. Ständig belastning och långvarig stress under barndomen och  ungdomen påverkar inte bara elevernas inlärning och förmåga att komma ihåg och klara av, utan också mental hälsa, välbefinnande och allmän funktionsförmåga. 20-25 procent av ungdomar lider av någon psykisk störning som är de vanligaste hälsoproblemen hos skolelever och unga vuxna.

Samtidigt försvagas arbetsron i skolor. I OAJ-rapporten uppgav mer än 70 procent av lärarna att arbetsro i klassrummet har försvagats och kränkande behandlingen ökats under de senaste åren. Enligt Pisa-undersökningen placerade sig Finland på den tredje sista platsen bland 60 länder. Föräldrarna är bekymrade över situationen och också eleverna vill ha bättre studiero. Man skulle behöva hjälp, eftersom gamla redskap inte fungerar i dagens skola.

I forskningsprojektet ”Ett välmående och lärande sinne” fick eleverna öva på medveten närvaro i skolan. Forskningsresultatet var förvånande. Eleverna som hade tränat på färdigheter i medveten närvaro rapporterade om följande fördelar: bättre koncentration i klassrummet (79%),  bättre koncentration i hobbyer (76%), bättre stresshantering (69%), bättre förmåga att hantera svåra känslor (77%), bättre sömn (79%), bättre inlärningsresultat (75%), bättre relationer med kompisar (85%) och med familjemedlemmar (84%). Att skaffa bättre färdigheter i medveten närvaro skulle vara en lösning till arbetsroproblem i informationssamhället och i synnerhet i skolan. Förhoppningsvis tar skolan itu med saken.

Eeva-Johanna Eloranta

riksdagsledamot (SDP)