Nyheter

Pauli Rautiainen om djurrätt: ”Arbetarrörelsen borde vara proaktiv”

Kalevi Sorsa-stiftelsen
Pauli Rautiainen har redigerat Kalevi Sorsa-stiftelsens rapport om djurrätt.

Kalevi Sorsa-stiftelsen har publicerat en rapport om djurrätt, Otetaan eläinten oikeudet vakavasti (”Ta djurrätten på allvar”). ABL intervjuade rapportens redaktör Pauli Rautiainen. Han har tillträtt som universitetslektor vid Östra Finlands universitet men redigerade rapporten fortfarande i egenskap av verksamhetsledare för Kalevi Sorsa-stiftelsen.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

Rautiainen säger att Finland är på väg mot avvecklingen av pälsnäringen. Enligt honom är Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna i avgörande roll. Han spekulerar kring vartåt den ekologiska och etiska diskussionen leder i framtiden och hänvisar till SDP:s partikongressbeslut om avvecklingen av pälsnäringen.

 

– Avvecklingen bör ske på ett socialt hållbart sätt så att man beaktar de personer som är knutna till näringen, säger Rautiainen.

 

Enligt Rautiainen är torvproduktionen en annan näring som har blivit alltmer ifrågasatt.

 

– Det är till och med möjligt att torvproduktionen avvecklas före pälsnäringen, spekulerar Rautiainen.

 

Mycket beror på vilka politiska konstellationer som råder i Finland. Om Svenska folkpartiets roll säger han att partiets medverkan i framtida regeringar inte är garanterat.

 

– Regeringen Sipilä bildades redan utan SFP. Om SFP:s roll i pälsfrågan skulle visa sig vara avgörande, kunde det potentiellt leda till att torv avvecklas först.

 

Enligt Rautiainen behövs det inte särskilt många steg för att den politiska konstellationen ändras gällande päls- och torvnäringarna.

 

– Förr var kärnkraften ifrågasatt av många men nu verkar diskussionen på den punkten röra sig åt ett annat håll i Finland, konstaterar Rautiainen.

 

En central fråga i rapporten är förnyelsen av djurskyddslagen. Finlands djurrättsjurister rf har många synpunkter gällande hur lagen borde förnyas.

 

– Processen har pågått i tio år och resultatet är någonting som har föråldrats medan lagstifningsarbetet har pågått, säger Rautiainen.

 

Han efterlyser en bredare systemisk överblick.

 

– Djurätten är något som borde finnas i grundlagen. Det här hänger ihop med diskussionen om klimatförändringen, säger Rautiainen.

 

– Alla delar av grundlagen som härstammar från 1990-talet är inte längre tidsenliga när det gäller diskussionen i 2020-talets samhälle, för att inte tala om 2030-talet.

 

Den nuvarande grundlagens 20 paragraf om ansvar för miljön är något som enligt Rautiainen öppnar för diskussionen om djurens rättsliga status.

 

– Finlands djurrättsjurister har ett konkret förslag om att förbjuda jakt, att jakt inte längre skulle omfattas av allemansrätten.

 

Rautiainen konstaterar att djurrättsjuristernas förslag har förekommit i studentskrivningar i filosofi och att diskussionen lever bland annat i filosofiundervisningen i gymnasier.

 

Enligt Rautiainen borde den socialdemokratiska rörelsen vara på ett annat sätt aktiv i djurrättsdiskussionen.

 

– Den socialdemokratiska rörelsen har inte varit den som sätter agendan utan snarare en skuta som vänder sig långsamt. Arbetarrörelsen borde vara proaktiv när det gäller att främja ett rättvist samhälle, avslutar Rautiainen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE