Kultur

Recension: Tarja – en aktivist med stort hjärta

Jari Soini

I Katri Merikallios nya bok Tarja Halonen – Erään aktivistin tarina kan man läsa om allt det solidaritetsarbete president Tarja Halonen har varit med om under sitt liv.

Jacob Söderman

Arbetarbladet

 

 

I bokens första kapitel avslöjas varför Tarja Halonen har en sommarstuga i Karislojo. Orsaken därtill är att hennes släkt på mödernet är från den orten. Hennes mormor förde barnen till Folkets hus under inbördeskriget där det fanns mat.

 

När de vita tagit makten förklarade de att hon inte som röd änka fick hålla barnen.

 

Tarjas mor placerades på ett barnhem. När hon blev tillräckligt gammal flyttade hon till Berghäll.

 

Hon gifte sig med en frontsoldat under brinnande krig på julafton 1942 och Tarja kom till världen ett år senare. När det blev fred kom fadern hem från fronten. Efter en tid försvann han.

 

Många frontmän klarade inte av det civila livet. Krigets erfarenheter var för mycket.

 

Tarjas mamma gifte sig med den svenskspråkiga montören Thure Forss. Han skrev ut sig ur kyrkan efter kriget. Han motiverade det med att han inte vill höra till en kyrka där prästerna förklarar att ”ryssen är kommen från satan”.

 

Inom det socialdemokratiska partiet sågs kyrkan den tiden som ett stöd för de mest reaktionära krafterna i samhället.

 

Thure Forss blev emellertid en god far för Tarja genom åren.

 

Bokens styrka är i att beskriva alla de humana folkrörelser som Tarja Halonen deltagit i med liv och lust.

 

Efter de unga åren i Berghäll tar sig Tarja Halonen över Långa bron och börjar studera juridik vid Helsingfors universitet. Hon bekostar studierna med att jobba i butik och på kontor men lyckas också få ett jobb på en advokatbyrå.

 

Tarja följer med radikalismens framfart på de sena 1960-talet, Novemberrörelsen, intagandet av Gamla studenthuset litet på avstånd.

 

Hon lyckas få jobb inom studentrörelsen som socialsekreterare. Studentrörelsen hjälpte studeranden från utvecklingsländerna.

 

Intresset vaknar för internationella orättvisor i Afrika eller Sydamerika, vad som hände i Vietnam. Hon är med i demonstrationerna mot shahens besök 1970.

 

Hennes föräldrar blev glada när hon får jobb som jurist på FFC. Hon träffade den unga Lauri Ihalainen, fackets ungdomssekreterare.

 

Hon söker medlemskap i Kallion sosialidemokraatit 1970 och på den vägen är hon.

 

Detta som bakgrund. Boken gäller egentligen det samhälleliga solidaritetsarbete hon varit med om vid sidan av sina jobb.

 

En av hennes ungdomsvänner led mycket då hon var homosexuell, vilket var kriminaliserat den tiden.

 

Tarja Halonen blev så småningom ordförande i SEXPO, en förening som arbetade mot sexuella fördomar och drev på fri abort.

 

När militärjuntan tog makten i Chile i september 1973 drogs Tarja Halonen med i solidaritetsarbetet.

 

Man lyckades få Finland att mottaga chilenska flyktingar.

 

Hon blev ordförande i Finland – Chile föreningen. Hon besökte Chile på inbjudan av fackföreningarna ännu när Pinochet var president och höll på att råka illa ut.

 

När zigenarfrågan dök upp som en stor samhällsfråga i slutet på 1960-talet väckte den Tarja Halonens intresse.

 

Hon blev ordförande för den på nytt aktiverade Zigenardelegationen i början på 70-talet. Genom sin fördomsfrihet lyckades hon få zigenarnas förtroende och påskynda många reformer.

 

I boken berättas vidare om hennes verksamhet inom Settlementrörelsen, som historisk sett spelat en stor roll i arbetarkvarteren genom sitt sociala arbete.

 

Därtill beskrivs hennes brinnande intresse för konst och kulturarbete i boken.

 

Under sina arbetsdryga år som republikens president glömde hon aldrig helt sitt arbete för de utsatta och fattiga utan fortsatte som förr.

 

När hon avgick som president efter två perioder fortsatte hon på det internationella planet särskilt inom FN att jobba för samma mål. Det underlättades av att hon fått många vänner på det planet bl.a. Ban Ki-moon.

 

Det finns mycket mer i boken. Flickan från Berghäll med socialt sinne, mod och uthållighet har gjort en stor gärning för sina medmänniskor, för många som råkat illa ut genom krig, olyckor, fattigdom och elände.

 

En insats som vi alla har skäl att beundra.

 

Recension: Katri Merikallio, Tarja Halonen – erään aktivistin tarina (2020); Into; 247 s.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE