Internationellt

Skogar och marina resurser fortsätter minska

Fiskare bär upp sin båt i Doring Bay, 35 mil norr om Kapstaden. Foto: Patrick Burnett/IPS

Världens skogar minskar på grund av skövling och ohållbara jordbruksmetoder samtidigt som destruktivt fiske slår hårt mot fiskbestånden. Och båda fenomenen hotar den framtida tillgången på mat, visar två nya FN-rapporter.

IPS

Arbetarbladet

FN bedömer att världsbefolkningen kommer att öka från dagens 7,6 miljarder invånare till närmare 10 miljarder till 2050. Den globala efterfrågan på mat beräknas samtidigt öka med 50 procent, vilket ytterligare kommer att öka trycket på odlingsbar mark och marina resurser.

 

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation understryker i sina två nya rapporter att hanteringen av världens skogar och hav kommer att få en avgörande betydelse för mänskligheten i framtiden.

 

”Tiden är på väg att rinna ut för världens skogar, vars totala area minskar dag för dag”, skriver FAO i rapporten ”Tillståndet för världens skogar”. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att avskogning är en av de främsta orsakerna till klimatförändringar eftersom trädens förmåga att ta upp koldioxid försvinner när de fälls.

 

Skogar och träd är av stor betydelse för både miljö och människor enligt rapporten, eftersom de erbjuder försörjningsmöjligheter, bidrar med ren luft och rent vatten, skyddar den biologiska mångfalden och erbjuder skydd mot klimatförändringar.

 

Skogsexperten Simone Borelli vid FAO säger till IPS att det även är viktigt att det finns grönska i städerna.

 

– Att göra städerna grönare är viktigt för att försäkra sig om en hållbar framtid för städerna och för stadsbefolkningarnas välbefinnande. Ökad växtlighet i urbana områden har visat sig sänka temperaturerna, säger Simone Borelli till IPS.

 

Särskilt viktigt är detta i städer som ligger i torra och heta klimat, där tillgång till skugga och växtlighet kan erbjuda skydd mot starkt solljus. Enligt Simone Borelli har studier i Dubai visat att träd i stadskärnor kan minska temperaturerna med upp till 8 grader Celsius.

 

– Träd i städer kan även minska effekterna av översvämningar, säger FAO-experten.

 

Den andra rapporten från organet, kallad ”Tillståndet för världens fiske och vattenbruk”, slår fast att 60 miljoner människor är direkt verksamma inom dessa sektorer.

 

– Inkluderas de som arbetar inom hela värdekedjan och deras familjemedlemmar, så bedömer vi att upp emot 12 procent av världens befolkning är beroende av fiske och vattenbruk för sina inkomster, säger Manuel Barange, som är chef för FAO:s avdelning för fiskefrågor, till IPS.

 

Enligt årets upplaga av rapporten ökar konsumtionen av fisk, den har fördubblats sedan 1961 på grund av befolkningstillväxten, vilket innebär en utmaning för hållbarheten. Manuel Barange säger att det i synnerhet i utvecklingsländer bedrivs fiske som är långt ifrån hållbart.

 

– Om vi inte bryter denna trend så kommer matsäkerheten att hotas på platser där fisken behövs som allra mest.

 

Ett exempel på destruktivt fiske är när det bedrivs med hjälp av sprängmedel, något som slår hårt mot ekosystemen och har orsakat skador på korallrev i Sydostasien under de senaste 20 åren.

 

Rapporten belyser även det illegala, orapporterade och oreglerade fisket, kallat IUU – vilket underminerar insatser för att skapa en mer hållbar sektor.

 

– Länderna måste göra mer mot IUU-fisket, de måste agera kraftfullt och de måste göra det nu, säger Manuel Barange.

 

Tillgången på mat och jordbruket är avgörande för om FN:s hållbara utvecklingsmål ska kunna förverkligas, och i båda de nya rapporterna slår FAO fast att många av delmålen har direkta kopplingar till fiske och vattenbruk, samt till skogsbruk.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE