Temat är omdiskuterat och kontroversiellt av flera olika orsaker. Jan-Erik Støstad, generalsekreterare för den nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté SAMAK, betonade i ett tidigt skede att det ändå inte är fråga om ett enhetligt juridiskt begrepp, utan snarare ett samlingsnamn för ett antal fenomen i arbetslivet. Nationalekonomen Støstad har själv valt att definiera begreppet som “oacceptabelt dåliga lön- och arbetsvillkor”, men medger att även denna definition är mycket bred.

Något som det inte råder några som helst tvivel om är dock att social dumpning, oavsett form, har långtgående effekter på samhället som helhet. Støstad uttryckte en särskild oro för hur den nordiska modellen påverkas. Han konstaterar att modellen, trots vissa skillnader mellan länderna, bygger på tre grundpelare: ekonomisk styrning, offentlig välfärd och ett organiserat arbetsliv.

– Dessa är i ständig samverkan med varandra. Då en av dem angrips skadas hela samhället, konstaterade Støstad.

Även i Finland

Enligt en rapport från den danska tankesmedjan Cevea existerar problemet i samtliga nordiska länder, om än i olika omfattning. Så även i Finland. Redan i sitt välkomsttal konstaterade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Maarit-Feldt Ranta att det redan idag finns ca. 150 000 arbetande fattiga i Finland och att antalet ständigt ökar.

Orsaken till denna utveckling är oklar och åsikterna om vad som bör göras är delade. Under seminariets gång fördes ändå flera förslag fram: Jaana Ylitalo från servicefacket PAM påminde likt Støstad om att definitionen för social dumpning är mycket oklar, men att allt från tvångsarbete till nollavtal kan inkluderas och därmed bör bekämpas. Dessutom propagerade Ylitalo för kraftigare tag mot människohandel samt mer rättigheter för arbetskraftsinvandrare och säsongsarbetare.

Både Ylitalo och FFC:s ordförande Jarkko Eloranta uttryckte även oro över den s.k. plattformsekonomin, där digitala plattformar stegvis ersätter fysiska arbetsplatser. Eloranta hävdade rentav att plattformsekonomi i många fall uppfyller kriterierna för social dumpning, då arbetstagarnas rättigheter ofta försummas. Han poängterade även att arbetet mot social dumpning måste föras också utanför Finlands gränser, globalt och på EU-nivå.

Åtgärder på kommande

Just på EU-nivå är de facto en eventuell förändring inte långt borta. Mia-Petra Kumpula-Natri, socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet, upplyste om den pågående reformen av EU:s s.k. utstationeringsdirektiv som har potentialen att åtminstone i viss mån försvåra social dumpning.

Om reformen förverkligas skulle det åtminstone i teorin bli omöjligt för arbetsgivare att betala ut olika lön till olika arbetstagare, baserat på deras nationalitet. Istället skulle samma avtal om ersättning gälla för samtliga arbetare i samma land och bransch. Dessutom skulle kostnader för mat och boende inte längre dras av från lönen.

Kumpula-Natri uppmanade likt Eloranta också till mer arbete på EU-nivå, även om arbetsmarknaden i stort sett fungerar bra i de nordiska länderna.

– Hur kan vi kräva att andra länder ska ta exempel av oss, om vi samtidigt vägrar samarbeta?

Optimism

Trots det tunga temat genomsyrades ändå seminariet av optimism. Støstad konstaterade i sitt avslutningsanförande att det inte är första gången de nordiska länderna ställs inför en kris på arbetsmarknaden och att det alltid har funnits en lösning.

– Nu måste vi bara hitta en lösning på vår tids stora problem.

Han fick medhåll av Eloranta, som påminde om att även de finska facken har lyckats lösa stora problem på arbetsmarknaden. Också Ylitalo valde att betona fackets roll:

– Det säkraste sättet att garantera arbetstagarnas rättigheter är genom ett samhälle som utgår från organisering och allmänt omfattande arbets- och lönevillkor.

Kumpula-Natri konstaterade även hon att framtiden ser ljus ut och uttryckte en önskan om att de av EU föreslagna åtgärderna förverkligas. Som hon valde att uttrycka det:

– Alla vinner på rättvisa, ingen på social dumpning.

Seminariet ordnades i samarbete mellan den socialdemokratiska riksdagsgruppen och S-gruppen i Nordiska rådet, med riksdagsassistenten och FSD:s vice ordförande Anette Karlsson vid rodret.