Huvudnyheter

Stor enighet på FSD:s fullmäktige: De politiska målsättningarna är oförändrade

Caroline Lång
FSD:s fullmäktigemöte i Pedersöre för ett år sedan. I år ordnades mötet digitalt.

Den politiska diskussionen var både allvarlig och hoppfull då FSD:s fullmäktige sammanträdde under nya  omständigheter på lördagen. Budskapet var ändå glasklart: arbetet för regeringsprogrammet och välfärden måste fortsätta också efter den rådande krisen.  

ABL

 

– Vilka tider, kamrater!

 

Med de orden inledde FSD:s fullmäktigeordförande Folke Sundman lördagens fullmäktigemöte, som enligt de rådande rekommendationerna ordnades på distans. Han konstaterade att det världsläge och de förhållanden som mötet hölls under var helt oförutsägbara ännu i höstas, då det nya fullmäktige tillsattes.  

 

– Men nu står vi här, eller snarare sitter vi hemma framför datorn, och försöker skapa oss en bild av vad som hänt. Och framför allt hur vi ska ta oss vidare ur den här krisen.

 

 

Just detta, hur Finland ska lyckas klara sig ur den rådande krisen, blev en röd tråd genom den politiska diskussionen. Mötets politiska inledare, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, konstaterade att krisen inte är över men att Finland tack vare regeringens åtgärder har läget under kontroll. Därmed är det naturligt att redan nu blicka framåt. En sak står nämligen klart: framtiden kommer bjuda på förändringar. 

 

– Vi kan och ska inte återgå till att leva precis som före coronapandemin. Vi kan istället använda krisen till att göra livet bättre.

 

Läs hela minister Ville Skinnaris anförande här. 

 

Enligt Skinnari finns det ingen orsak till stora nedskärningar eller att slopa planerade framtidsinvesteringar. Tvärtom behöver samhället nu investeringar och framtidssatsningar. Folke Sundman var inne på samma spår och tog avstånd från näringslivets och oppositionens krav på att omförhandla regeringsprogrammet. 

 

– Vi bör inte låta oss bli indragna i en diskussion om politikens framtid utgående från den här sortens domedagsförklaringar. Vi behöver inte nya regeringsförhandlingar, inte heller ett helt nytt regeringsprogram. 

 

Istället behövs enligt Sundman en uppdatering av det nuvarande programmet, justerat för de nya förhållandena.

 

Läs hela fullmäktigeordförande Folke Sundmans öppningsanförande här. 

 

Skinnari konstaterade att diskussionen, som redan kommit igång, handlar om hur Finland och världen ska se ut efter coronapandemin. 

 

– Gör vi en politik som ökar eller minskar fattigdomen, klyftorna i samhället, otryggheten i arbetslivet eller klimatutsläppen? 

 

– Vårt svar är entydigt: vi ska minska dem. Jämlika samhällen är mer framgångsrika. Det är de nordiska länderna bevis för.

 

Grundvärderingarna oförändrade

 

Även FSD:s riksdagsledamot Johan Kvarnström betonade vikten av att fortsätta arbetet med regeringsprogrammet. 

 

– Regeringsprogrammets målsättningar är minst lika aktuella idag som förut. Det finns inte skäl till revidering, endast uppdatering. Just för att den ekonomiska smällen är så hård behövs den typ av politik som Sanna Marins regering har fört och för.

 

Han intygade att den nya väg som Finland slog in på i samband med riksdagsvalet 2019 fortfarande gäller. Bland de målsättningar som fortfarande måste uppfyllas räknade Kvarnström upp förlängning av läroplikten, familjeledighetsreformen och åtgärder mot fattigdomen bland pensionärer. 

 

– Coronakrisen vänder mycket upp och ned, men ändrar inte på våra grundläggande värderingar. Tvärtom har våren gjort oss än mer övertygade om behovet av ett starkt välfärdssamhälle.

 

– Vi kan gå framåt med övertygelse om att denna tid och vårt land behöver mer socialdemokratisk politik. Vi toppar opinionsmätningarna igen och steg uppåt redan innan coronakrisen. Vi har skäl att hålla huvudet högt och fötterna på jorden inför kommunalvalet nästa vår.

 

 

FSD:s ordförande Anette Karlsson ser inte heller någon orsak att backa från regeringsprogrammets framtidstro. Hon konstaterade att vårens kris tydligt har visat på behovet av att inkludera alla i samhällsutvecklingen – inte minst vad gäller digitaliseringen. 

 

– Då vi går mot det nya är det viktigt att komma ihåg att alla inte är klara för digisamhället. Vi känner alla någon som aldrig använder internet eller smarttelefoner. Människor som har svårt att få sina ärenden uträttade i den nya digitala världen. 

 

Hon lyfte fram statistik  som visar att en betydande andel av de äldre finländarna aldrig har använt internet. I samband med coronakrisen har dessa drabbats hårt. 

 

– När epidemin är under kontroll och vi kan återvända till det nya normala är det viktigt att se till att alla hålls med i den nya världen. 

 

– Digitaliseringsivern får inte ta över exempelvis inom äldrevården. Vi måste se till att alla hålls med – även de som inte kan använda de nya digitala verktygen som en stor del av oss har fått ta del av under denna vår.

 

 

Ett tack är inte nog

Även vårdarnas arbets- och ekonomiska situation lyftes fram under diskussionen. Inger Östergård från Helsingfros konstaterade att det tycks råda stor enighet om att sjukskötarnas löner inte på långt när motsvarar de krav som jobbet ställer – i synnerhet under de rådande krisförhållandena. Samtidigt är tacksamhet och förståelse inte nog, påminde Östergård. De finska vårdarnas lönenivå, den lägsta i Norden, bör höjas. 

 

– De flesta skötare älskar sitt jobb – men orken har en gräns. Det är förståeligt att många just nu funderar på att byta yrke.

– Nu borde Finland följa i Sveriges spår och erbjuda mera ersättning – inte bara kalla sköterskorna för hjältar. 

 

När man arbetar borde man få tack i form av lön – inte bara bli tackad och ihågkommen”

FSD:s styrelsemedlem Marianne Laxén, också hon från Helsingfors, instämde med Östergård. 

– När man arbetar borde man få tack i form av lön – inte bara bli tackad och ihågkommen. 

Laxén passade också på att lyfta frågan om de omstridda jaktplanen. Hon framförde en förhoppning om att regeringen kommer behandla ärendet noggrant och öppet. 

 

– Jag hoppas att regeringen på allvar beaktar den kritik som har förts fram mot förslaget och funderar på om det finns möjlighet att skjuta upp beslutet, för att senare ta en stor diskussion om ämnet som är öppen och inte bara hålls i kabinetten. 

I en diskussion som i övrigt präglades av stor enighet visade frågan om jaktplanen på vissa meningsskiljaktigheter, då Marianne Isaksson-Heimberg (Ekenäs) anmälde avvikande åsikt från sin namne Laxén.

– Vi behöver dem (jaktplanen) i den osäkra värld vi lever i. 

 

Oro och hopp

FSD:s styrelsemedlem Rebecca Åkers höll ett känslosamt anförande om de tankar och känslor som krisen väckt hos henne: nedstämdhet, oro och ilska – men även hopp och tacksamhet. 

 

– Jag är orolig för de som inte hade besparingar när arbetslösheten slog till. Jag är orolig för de som tvingats vara hemma i hem med familjevåld, missbruk eller hederskultur. Jag är orolig för de äldre som sitter ensamma och isolerade hemma. Jag är orolig för att självmorden i Finland har ökat.

– Bästa kamrater, jag är ändå hoppfull. Jag hoppas att denna kris låter oss stanna upp och tänka på vad som är viktigt. Låt oss göra vårt bästa för att lindra krisens effekter. Unga har lidit väldigt hårt av krisen, såväl ekonomiskt, utbildningsmässigt och psykiskt. Jag hoppas att vi håller fast vid de reformer som räddar oss på lång sikt. 

 

 

Också FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk uttryckte stolthet över Finlands beredskap och regeringens agerande. Däremot tog han avstånd från förslaget att införa läsårsavgifter för finländska studerande, som lades fram av en arbetsgrupp för en dryg vecka sedan

 

– Den avgiftsfria högskoleutbildningen bidrar till vårt lands fortsatta produktivitetsutveckling och vi bör slå vakt om den. 

 

Likt många andra uppmanade Storbjörk också till reflektion över samhället och samhällsbygget i coronakrisens fotspår. 

 

– Efter krisen behöver vi en fortsatt tillväxt för för att kunna finansiera vårt välfärdssamhälle. Men jag tycker samtidigt vi som mänsklighet bör ta tillfället i akt. Låt oss inte gå tillbaka till det nya normala. Låt oss skapa en rättvisare och klimatsmart värld.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE