Vitboken (882 sidor) är ett halvhjärtat försök att tvätta rent och göra SD regeringsdugligt inför riksdagsvalet 2026, då SD:s partiledare Jimmie Åkesson hoppas få en tung ministerpost om högerns Tidögäng med Ulf Kristersson, M, mot förmodan lyckas bli omvald.

Så är strategin uttänkt av gänget runt Jimmie Åkesson när han själv stod på scenen i gotländska Almedalen och försökte be om ursäkt för partiets smutsigt brunsvarta rötter. Ty vill SD vara med i nästa regering – vilket de hett eftersträvar – så måste man göra upp med sitt förflutna. Alla vet ju det, med bakgrunden i Bevara Sverige Svenskt, BSS, och grundarnas nyfascistiska rötter. Att nu försätta förneka skulle vara ännu skadligare än att erkänna och åtminstone börja försöka göra upp med sitt förflutna.

Men gick det här bra? Blev det trovärdigt och ärligt nog? Högst tveksamt. Och är det ens trovärdigt att Jimmie Åkesson själv inte skulle ha läst partigrundarnas texter och uttalanden? Om förkastlig rasblandning, antisemitism, om svarta afrikaner, homosexuella och andra grupper som på olika sätt varit måltavlor för SD:s fientlighet och agitation? Kommer också de att få någon ursäkt av SD, som svenskar med judisk bakgrund fick av Åkesson själv i Almedalen? Om så, kanske och högst mumlande i så fall.

Kommer Åkesson och SD-ledningen att be om ursäkt för rasismen, kampanjerna och förnedringen av invandrare, hatet mot muslimer, trollfabrikernas många fake news och de minst sagt dunkla teorier om att människor från olika s.k. kulturer inte kan leva tillsammans i Sverige? Ursäkt för SD:s genom åren så otaliga attacker mot principen om alla människors lika värde? Det lär högst troligt inte ske. Så värdet av Åkessons och SD:s ideolog Mattias Karlssons ursäkter i Almedalen är högst försumbart och halvhjärtat, pliktskyldigt närmast. Detta inte minst därför att SD:s hela livsluft politiskt och agitatoriskt är fortsatt att ställa samhällsgrupp mot samhällsgrupp i samhället. Det är svenskar mot invandrare. Det är vit mot svart.

Minns t.ex. hur Åkesson själv i ett avslöjande reportage (TV4) på Finlandsbåten sjöng en s.k. snapsvisa om mordet på Olof Palme. Och hur en annan SD-toppfigur Björn Söder, ordförande i riksdagens OSSE-delegation, påstått att judar inte kan bli svenskar och samer inte heller är svenskar. Förkastliga åsikter som dessa kan bubbla upp igen och sedan få vingar ut i offentligheten.

Det återstår se om väljarna köper SD:s ursäkter och om allt är glömt till riksdagsvalet 2026 och om de övriga borgerliga partierna inom Kristerssons Tidögäng är beredda att släppa in Åkesson i regeringen då – om det här blocket mot förmodan skulle få en ny mandatperiod.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare