Internationellt

Uganda: Regeringens stopp för civila organisationer fortsätter

Nambasi / Pixabay
Militärpolis i Uganda

För ett år sedan beslutade Ugandas regering att stänga ned 54 ickestatliga organisationer i landet – och för de flesta av grupperna gäller ordern fortfarande. Analytiker menar att orsaken är att president Yoweri Museveni anser att organisationerna utgör ett hot mot hans nu 36 år långa maktinnehav.

IPS

Arbetarbladet

 

 

När regeringsordern kom var den officiella förklaringen att de 54 organisationerna saknade tillstånd och inte hade redovisat sin bokföring.

Dickens Kamugisha företräder en av de drabbade grupperna, Africa Institute for Energy Governance, Afiego. Han berättar för IPS att organisationen har bestridit beslutet och nu driver en juridisk process mot den myndighet som ansvarar för ickestatliga organisationer. Men enligt Dickens Kamugisha har inte situationen för de civila grupperna förbättrats under året som gått sedan regeringsbeslutet kom.

Innan Afiegos verksamhet stängdes ned var organisationen en av de grupper som av miljöskäl motarbetar ett stort oljeutvinningsprojekt i landet som drivs i samarbete mellan det franska bolaget Totalenergies och kinesiska CNOOC.

I samband med att ett avtal nyligen slöts mellan oljejättarna och Uganda kallade president Yoweri Museveni de ”grupper som kritiserar detta projekt” för ”idioter” som saknar arbeten och ”bara är duktiga på att dricka te och äta kakor”.

Dickens Kamugisha menar i stället att kampen handlar om en satsning som kommer att förvärra klimatförändringarna – men också utgör ett hot mot lokala skogar, floder och sjöar.

Många analytiker menar att agerandet mot de ickestatliga organisationerna är inriktade mot just de grupper som har ifrågasatt presidentens politik.

Amnesty International har även belyst hur Yoweri Musevenis kritiker drabbades av övervåld inför det val som hölls i landet i början av förra året. Enligt människorättsorganisationen dödades dussintals människor under upptakten till valet, främst av polis och säkerhetsstyrkor, samtidigt som rätten till fredliga samlingar strikt begränsades och människorättsorganisationer drabbades av åtgärder från myndigheterna.

Den ugandiske klimataktivisten Robert Agenonga, som nu befinner sig i Tyskland, säger till IPS att regeringens beslut att stänga ned ett antal organisationer ska ses som ett svar på deras kritiska hållning innan, under och efter valet i början av 2021.

– Övergreppen var så många i samband med valet. Människor dödades, greps och torterades. Och organisationer som exempelvis Chapter Four gav juridiskt stöd till oppositionspolitiker, aktivister och vanliga medborgare som drabbades av trakasserier och åtal under och efter valet, säger Robert Agenonga.

Han menar att presidenten betraktar civilsamhället som agenter för utländska intressen, vars mål är att underminera regeringen – och att åtgärderna mot organisationerna har som mål att minska deras inflytande hos lokalbefolkningen.

Ett annat skäl är enligt Robert Agenonga att regeringen är kritisk till att de ickestatliga organisationerna har fått en allt viktigare roll inom områden som tidigare sköttes av statliga aktörer.

– Med tiden har biståndsgivare blivit alltmer missnöjda med att Museveni blivit kvar vid makten. Många har därför valt att i stället förmedla bistånd som tidigare gick till staten till ickestatliga organisationer, vilket kan ha retat upp regeringen.

Innan nedstängningen av de många organisationerna förra året slog även regeringen till mot programfonden DGF, som haft till uppgift att ge stöd till lokala grupper som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Tidigare har regeringen även förbjudit koalitionen CCEDU, som arbetade med att bevaka val. Och i början av förra året, inför valet, förbjöds även en annan observatörsgrupp, National Elections Watch – Uganda.

Dickens Kamugisha förnekar kategoriskt regeringens påståenden om att de 54 organisationerna bedrev verksamhet utan att ha tillstånd. Han menar att allt handlar om att regeringen vill motarbeta – och skrämma – civilsamhällets organisationer.

– När det gäller Afiego så har polisen inga bevis för några kriminella aktiviteter. Verksamheten var legalt registrerad och det känner myndigheterna mycket väl till, säger han.

En av de grupper som har bestridit åtgärden är människorättsorganisationen Chapter Four, som vände sig till en civilrättslig domstol för att få fallet prövat. I maj i år slog så en domare fast att ordern om att stänga ned organisationen på obestämd tid inte var giltig – och i juni i kunde Chapter Four återuppta sin verksamhet.

I slutet av juni kunde även programmet DGF, som bland annat finansieras av Sverige, återuppta sin verksamhet, efter att ha varit stängd sedan början av förra året.

Den politiska analytikern Gideon Chitanga vid det Johannesburg-baserade Centre for Study of Democracy, säger till IPS att regeringens åtgärder mot civilsamhället i Uganda utgör ett gravt brott mot de mänskliga rättigheterna.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE