Internationellt

Utbrott av denguefeber förvärrar sjukdomsläget i Peru

Foto: Patricia van den Berg/Pixabay
Katedralen i Lima.

Coronapandemin har slagit mycket hårt mot Peru, men landet är också drabbat av ett långvarigt och omfattande utbrott av denguefeber. De resurser som krävs för att kunna bekämpa både en epidemi och en pandemi saknas, samtidigt som denguefeber rapporteras från nya områden i landet.

IPS

Arbetarbladet

 

 

I slutet av förra året hade drygt 56 000 fall av denguefeber rapporterats i Peru, vilket är den högsta siffran sedan 2017.

 

Dödstalen är låga för den influensaliknande febersjukdomen, som sprids av myggor, men de som insjuknar kan behöva vård. För att förhindra nya utbrott är det förebyggande arbetet mycket viktigt.

 

Myggarten som sprider sjukdomen, aedes aegypti, har samtidigt börjat sprida sig till nya områden i Peru. Enligt experter beror detta på en ökad urbanisering som leder till fler informella bosättningar där mygglarverna kan föröka sig i stillastående vatten.

 

Forskare vid den panamerikanska hälsoorganisationen Paho uppger att sjukdomen som tidigare främst spreds i regionerna nära Amazonas nu har fått en ökad spridning.

 

Det nu pågående utbrottet rapporterades först under hösten 2019 i regionen Madre de Dios. För att bemöta problemen skickades landets armé in för att bespruta bostäder i syfte att ta död på mygglarver, samtidigt som myndigheterna gick ut med rekommendationer om förebyggande insatser.

 

Åtgärderna ledde till en minskad virusspridning, och enligt lokala medier minskade antalet fall av denguefeber snabbt. Men effekten blev kortvarig och i februari förra året tvingades myndigheterna utlysa krisläge och förstärka insatserna för att bekämpa utbrottet.

 

När coronapandemin nådde fram till Peru hade utbrottet av denguefeber spridits till 17 av Perus regioner.

 

Landet uppges inte ha tillräckliga resurser för att kunna bekämpa denguefebern med förebyggande insatser samtidigt som pandemin. När nedstängningar beordrades blev det dessutom mycket svårare att bekämpa myggorna genom besprutning.

 

Vissa av symptomen på denguefeber påminner om symptomen för covid-19. I slutet av förra året hade nästan 38 400 dödsfall i covid-19 registrerats i Peru, samtidigt som krisen lett till en ökande arbetslöshet och växande informell ekonomi.

 

I skuggan av coronakrisen har antalet allvarliga fall av denguefeber fortsatt att öka i landet. I slutet av förra året varnade Perus hälsovårdsmyndigheter för att landet hade de högsta dödstalen i denguefeber i regionen, efter Venezuela och Dominikanska republiken.

 

Klimatförändringar och en ökad urbanisering bidrar till att den sjukdomsspridande myggarten kan sprida sig till nya områden.

 

Virussjukdomen kan ge influensaliknande symptom, men kan också utvecklas till att bli livshotande och kräva sjukhusvård. Den kan bli särskilt allvarlig för kvinnor och personer med dåliga blodvärden, säger Angel Muñoz, forskare vid International Research Institute vid Columbia-universitetet.

 

Personer som blivit sjuka i denguefeber drabbas ofta av uttorkning och näringsbrist. Samtidigt är Peru ett land där en stor andel av befolkningen bor i områden där det råder brist på rent dricksvatten. Avsaknad av rent dricksvatten kan i sin tur förvärra sjukdomen och tillsammans med bristande sanitära anläggningar öka riskerna för undernäring förorsakad av magsjukdomar.

 

Dessutom har FN rapporterat om att pandemin har lett till en ökande undernäring i världen.

 

Stillastående vattensamlingar utgör den perfekta grogrunden för myggorna”

 

Angel Muñoz har varit med och gjort en studie som visar att man genom att studera klimatförhållanden kan beräkna riskerna för att myggorna, och därmed sjukdomen, ska börja spridas. Samtidigt betonar han att det är avgörande att lokalbefolkningarna genom kampanjer får kunskaper om hur denguefebern sprids.

 

– Stillastående vattensamlingar utgör den perfekta grogrunden för myggorna, säger Angel Muñoz.

 

Av det skälet har peruanska myndigheter tidigare bedrivit informationssatsningar. Men dessa kampanjer, liksom insatser med besprutningar för att döda myggornas larver, kräver stora resurser. Och enligt en artikel på sajten Ojo Público, en plattform för undersökande journalistik, har en del av de resurser som tidigare varit öronmärkta för att bekämpa denguefebern nu i stället använts i kampen mot covid-19.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE