MENY

Vad är Das Kapital värt i dag?

Kuva: Foto: Joachim Kasten

Det har gått 150 år sedan Karl Marx storverk Das Kapital publicerades. Till frågan om vad verket är värt idag finns både ett banalt och ett intellektuellt svar, skriver ABL-medarbetaren Joachim Kasten som besökt en utställning om verket i Hamburg.

 

 

Karl Marx föddes i maj 1818 i den tyska staden Trier. Än idag är han en omstridd världskändis. Han beundras som banbrytande filosof och nationalekonom. Som framstående teoretisk inspirationskälla stod han även vid arbetarrörelsens vagga. Men Karl Marx är också hatad av de som enbart ser honom som teoretiker bakom samhällsomstörtande revolutioner.

Hans mest kända verk Das Kapital publicerades för 150 år sedan på ett förlag i den nordtyska staden Hamburg. Därmed lade Marx grunden för bokens enastående karriär och en nästintill evigvarande debatt om dess betydelse för världshistorien.

Allt detta erinras aktuellt i en anmärkningsvärd utställning på Museum der Arbeit i Hamburg.

Vid ett besök i den ombyggda gummifabriken från 1800-talets slut hälsas man inför entrén välkommen av en cirka tio meter hög ballongbyst med Karl Marx markanta profil. Inne på själva museet erfar man sedan att allting som idag verkar stort och imponerande ändå började smått med skulder och pessimism.

Trögt i starten
På fartyget John Bull reste den i London bosatte Karl Marx i april 1867 till Hamburg. Han hade inte ens pengar till passagen utan lånade av sin nära vän, fabrikanten Friedrich Engels. Resans syfte var att överlämna manuskriptet till Das Kapital till förläggaren Otto Meissner.
I september 1867 utkom Kapitalets första band på den tyska bokmarknaden. Och det tog hela fyra år innan ett blygsamt antal på 1000 exemplar var sålda.
Marx själv fruktade att försäljningsintäkterna inte ens skulle täcka omkostnaderna för cigarrerna som han rökt under den långa skrivprocessen.

Hans omfattande verk var emellertid epokgörande. Det gjorde anspråk på att redovisa om kapitalets och företagsamhetens bakomliggande drivkrafter och historiska utveckling. Bara den första boken på 750 sidor är späckad med svårbegripliga teorier och ett tungt begreppssystem.

Generationer av inte minst vänsterorienterade studenter försökte förkovra sig med hjälp av detta alster. Hur många som lyckades att avsluta studierna med mera än enbart ytliga kunskapseffekter är däremot svårt att säga.
Då som förr var läsandet en sak och att begripa Marx texter på djupet en annan.

Ett kulturarv
Det som började med en skuldsatt författare slutade ändå med en fenomenal stjärnkarriär. Das Kapital översattes till fyrtio språk och hör numera vid sidan om Bibeln till ett av idéhistoriens mest upptryckta verk.

Till frågan om vad verket är värt idag finns både ett banalt och ett intellektuellt svar. Något som Karl Marx förmodligen skulle inordna i sin teori om ”varufetischism” presenteras på Museum der Arbeit. Väl skyddad bakom pansarglas ligger en handsignerad bok ur första upplagan. Den ägs av ett antikvariat i Wien och kan köpas för 1,5 miljoner euro.

Med fokus på verkets politiska och historiska värde saknas förstås den pekuniära aspekten. Där betonas andra dimensioner. I en recension till Hamburg-utställningen anser Tysklands största kvalitetstidning Süddeutsche Zeitung att det rör sig om hundratals sidor som ”förändrade världen”.

En särskild hedersutmärkelse tilldelades dessutom redan 2013, då Unesco utsåg Kapitalets första band samt den av Marx och Engels författade kampskriften Det kommunistiska manifestet till världskulturarv.

Inte bara nostalgi kvar

Alla dessa beröm till trots kan man givetvis inte blunda för att Karl Marx och Kapitalet för en del bedömare även medför onda associationer. Det som då dyker upp är en dogmatisk marxism under tiden för den så kallade realsocialismen i Sovjetunionen, DDR eller andra forna öststater.


Att maktövertagandet aldrig skedde i enlighet med Marx prognos om kapitalismens sammanbrott är bekant. För att transformera samhällena i enlighet med tankemönstren i Kapitalet omgjordes hans teser till ett konkret handlingsprogram. Visserligen exploaterades kapitalisterna, men de ersattes med kommunistiska partibyråkrater som med tvång upprättade en dogmatisk planekonomi som dessutom aldrig var demokratiskt legitimerad.

Obekväma kritiker blev till dissidenter och riskerade utvisning eller fängelsestraff. Ord som ”gulag” eller ”Stasi” symboliserar fortfarande ett ofantligt skräckvälde. Att staten ägde produktionsmedlen ledde aldrig till ”arbetarklassens befrielse” utan till politisk förtryck.


Att tvångssystem som upprättades av Lenin, Stalin eller Ulbricht och Honecker imploderade på 1990-talet och gick till historiens sophög är enbart glädjande.
Med facit i hand vet man idag att det aldrig var gångbart att missbruka Karl Marx och Das Kapital som ett allmängiltigt recept för att bota kapitalismens orättvisor.

Något som däremot även nämnda utställning vittnar om är att debatten om Das Kapital fortfarande lever. Och den förs inte bara som ren marxnostalgi eller avlägsen revolutionsromantik.

Till den allt som ofta accentuerade insikten hör att den frisläppta kapitalismens rörelser ansvarar för kriser som har grava konsekvenser för människornas levnadsvillkor i en allt mera globaliserad värld.

Finanskrisen 2008 är bara ett exempel på den utvecklingen. Redan då talade den 2015 avlidne förre tyske förbundskanslern och socialdemokraten Helmut Schmidt i radikala tongångar om ”rovdjurskapitalism”.

Hans eget exemplar av Das Kapital visas på utställningen och kravet om att finanskapitalets rörelser måste regleras tyder på att han läst Marx teorier.

En 150 år gammal analys kan självfallet inte spegla en lika lång samhällsutveckling.

Under Marx tid bestämdes till exempel arbetstagarnas villkor aldrig av ett socialt nätverk och fackliga rättigheter att justera löner och arbetstider var en avlägsen vision. Men som inspirationskälla är Kapitalet ännu inte föråldrad.
Det kanske mest aktuella beviset för det ingick i en intervju som tidningen ”Die Zeit” häromveckan förde med SPD-ledaren Martin Schulz. ”Vi måste återigen fatta mod att kritisera kapitalismen”, ansåg den tyske socialdemokraten.


Ser man på arbetslösheten och/eller prekära arbetsförhållandena samt naturens exploatering så finns ett absolut ansvar i den sfären. Och den borde tyglas.

Det finns även en missförståelse med Karl Marx kritik. Udden var aldrig riktad mot ”de rika” utan mot rikedomens ojämlika fördelning. Vad en oetisk och girig kapitalackumulation åstadkommer framgår även ur de färska avslöjandena i samband med den högaktuella så kallade Paradisläckan.

Exempel på verkets olika omslag.

Marx på DDR-sedel.

 

 

Diskussion

Anette Karlsson: ”Ändra lagen så att barn kan bo på två adresser!”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Anette Karlsson.

Lagstiftningen ska inte skapa hinder för barnens rätt till båda föräldrarna, säger Anette Karlsson som kämpar för att barn ska ha rätt till skolskjuts från två hem.

Lue lisää

Diskussion

Socialdemokraternas alternativ: Mer utbildning och mindre skuldsättning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Antti Lindtman, Antti Rinne och Krista Kiuru presenterade på tisdag förmiddag SDP:s alternativ till statsbudget för 2018, i socialdemokraternas grupprum i riksdagshuset.

SDP presenterar ett alternativt budgetförslag som ”grundar sig på hårda fakta men har mjukt hjärta” för att citera Antti Lindtman. Grundtanken är att tillväxten tillhör alla.

Lue lisää

Diskussion

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

Lue lisää

Diskussion

Hon tar fasta på allt positivt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Lilian Strömberg.

Jag är sådan att jag bryr mig om alla människor. De må sedan vara invandrare, flyktingar eller alkoholister.” För denna ljusa och glada människosyn står Lilian Strömberg, som representerade Köklaks svenska arbetarförening vid Finlands svenska socialdemokraters (FSD) kongress i Vasa.

Lue lisää

Diskussion