Världsorganisationen har länge kampanjat för en minskning av de globala försvarskostnaderna, med målsättningen att en del av dessa pengar i stället borde gå till satsningar på en hållbar och humanitär utveckling i världen.

Men nya siffror från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, visar att upprustningen tvärtom ökar. Förra året lade världens länder motsvarande nästan 2 000 miljarder dollar på sina försvar. Det innebar en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående år.

Medan stora delar av världen har stått stilla under de senaste 14 månaderna har alltså militärindustrin inte påverkats av den globala krisen.

Fyra av de länder som satsar mest resurser på upprustning är samtidigt permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd; USA, Kina, Ryssland och Storbritannien. Det land som förutom dessa lägger mest pengar på sitt försvar är Indien.

Kinas försvarsutgifter har nu stigit 26 år i rad. Landet har de näst högsta försvarskostnaderna i världen, efter USA som leder överlägset.

Uppgifterna från Sipri visar tydligt hur världens stormakter struntar i FN:s vädjanden om minskande försvarskostnader till förmån för en hållbar utveckling. Det menar William D. Hartung, expert på den internationella vapenhandeln vid det Washingtonbaserade institutet Center for International Policy.

– Vi lever i en tid då en global pandemi, klimatförändringar samt etniska och ekonomiska orättvisor utgör de största hoten mot människors liv och försörjningsmöjligheter. De ökande militärutgifterna innebär därför ett stort misslyckande för världens beslutsfattare när det gäller deras förmåga att bemöta de största utmaningarna vi står inför, säger William D. Hartung till IPS.

Han menar att endast en bråkdel av de massiva kostnader som under förra året lades på krigsmaterial hade kunnat göra stor skillnad om de i stället hade investerats i förbättrad folkhälsa, miljöskydd och för att utjämna orättvisor.

– Världsledarna både kan och måste agera bättre, säger han.

FN:s organ för nedrustning, Unoda, betonar att det länge har förts diskussioner om hur upprustningen ska kunna minska – utan att det gett några resultat.

Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA, säger att det är svårt att ta in de senaste siffrorna från Sipri, med tanke på tillståndet i världen i dag.

– Samtidigt som hela världen tvingades hantera covid-19-pandemins fasor visar Sipris uppgifter att militärutgifterna steg i nio av de tio länder som har högst försvarskostnader, säger hon till IPS.

Medan världens samlade BNP sjönk under fjolåret ökade militärutgifterna. Natalie J. Goldring påpekar att USA fortsatt går i täten för den utvecklingen. Landet stod för 39 procent av alla militärutgifter under förra året. Natalie J. Goldring påpekar att USA satsar mer än dubbelt så mycket på sin militär än vad deras främsta utmanare – Kina och Ryssland – gör tillsammans.

Alon Ben-Meir, professor i internationella relationer vid New Yorks universitet, menar att det är ironiskt att fyra av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd också är de länder som satsar mest på sina försvar.

– Och alla dessa länder satsar bara en liten bråkdel av dessa summor på sociala program, vilket också är orsaken till den ökande fattigdomen i alla dessa länder, säger han till IPS.

Samtidigt har FN svårt att finansiera de hjälpinsatser som behövs för världens svåraste humanitära katastrofer.

Förra månaden höll världsorganisationen en digital givarkonferens för att samla in pengar för att motverka en hotande hungerkatastrof i det krigsdrabbade Jemen. Målet var att få in motsvarande 3,85 miljarder dollar – men FN lyckades bara få in knappa hälften av det beloppet. Detta trots att situationen i Jemen brukar beskrivas som världens värsta pågående humanitära katastrof.

– För över ett årtionde sedan sade Ban Ki-moon, som då var FN:s generalsekreterare, att ”världen är överbeväpnad medan freden är underfinansierad”. Och det uttalandet har förblivit sant, konstaterar Natalie J. Goldring.