Nicolás Maduro, som varit president i Venezuela sedan 2013, har återigen blivit utlyst av valmyndigheterna till presidentvalets vinnare under söndagen med ca. 51 procent av rösterna. Edmundo Gonzáles som ställde upp för oppositionsgruppen har istället påstått sig ha vunnit valet med 70 procent. Valet uppskattas ha haft rekordhögt deltagande jämfört med tidigare presidentval som Maduro har deltagit i.

Maduro och Venezuelas förenade socialistiska parti (PSUV) har länge anklagats för korruption och valfusk. Maduro vann presidentvalet 2018 under kontroversiella förhållanden. Bland annat så hade valregistret inte uppdaterats i god tid innan valet för att garantera rösträtt till alla, speciellt yngre, medborgare. Länder i EU, Lima gruppen och G7 har ansett att valet var ogiltigt, medan många av Venezuelas allierade såsom Kina, Ryssland, Bolivia och Turkiet (det enda landet i NATO), erkände Maduro som segrare.

Maduro har länge samlat politisk makt för sitt eget parti genom att skapa ett system som saknar möjligheter till utmaningar mot PSUV. I mars 2017 berövades all politisk makt från Venezuelas nationalförsamling, där oppositionspartier hade majoritet efter valet året tidigare. Den högsta domstolen (där PSUV hade majoritetsinflytande) förklarade att många av de invalda ledamöternas valresultat var ogiltigt och införde ett istället specialval samma år för att välja ledamöter till en ny konstitutionell församling, som hade auktoritet över alla andra statliga organ. Partigruppen Gran Polo Patriótico Simón Bolívar (GPPSB), där PSUV är det största partiet, vann (igen under tvivelaktiga förhållanden då oppositionspartierna deltog i en valbojkott) 503 av 545 platser i den nya församlingen, som hade i uppdrag att införa reform i grundlagen.

Under valkampanjen har oppositionen uppmanat befolkningen till att ta sin chans för att besegra Maduro genom ett gemensamt demokratiskt motstånd. Regeringen har samtidigt försökt förtrycka oppositionens framgång i valet. Den tidigare oppositionskandidaten María Corina Machado spärrades från att ställa upp i valet över anklagelser om att hon begått politiska brott. Machado har däremot fortsatt att delta i kampanjen till Gonzáles fördel. Under söndagen skrev hon på X, “Käre venezuelaner, idag visar vi vad vi är gjorda av”.

Queridos venezolanos,

Hoy estamos demostrando de lo que estamos hechos.

Ahora te pido que en unos minutos te conectes en mi live mientras ejerzo el derecho al voto en mi centro de votación. Allí te daré un mensaje.

Acompáñame a votar y demostrémosle al mundo que nuestra…

– María Corina Machado (@MariaCorinaYA) July 28, 2024

Venezuelaner som röstar utomlands har också anklagat regeringen för att försvåra den demokratiska processen. Valmyndigheterna hade endast erkänt ett fåtal konsulat där man kunde rösta i utlandet. Av ungefär 7,7 miljoner venezuelaner som bor utomlands, lyckades endast 69 189 registrera sig. Därtill så har flera av oppositionens internationella valobservatörer, som bestod av politiker från ett antal sydamerikanska länder, avvisats från landet innan valet eller inte fått resa till Venezuela från början.

Under valdagen inträffade det också oegentligheter i valprocessen. Venezuelanska valobservatörer från oppositionen har bland annat blivit nekade från att få delta i rösträkningen trots att det är tillåtet enligt lagen.

Vad händer nu?

Om valresultatet förblir ifrågasatt, kan både protester och motstånd från regeringen inträffa. Oppositionen har hållit fast vid att “resultaten är obestridliga”, som Gonzales skrev på X efter att Maduro utropades till segrare. Militären har ofta fungerat som ett vapen för regeringen och har bland annat anklagats för att stoppa fredliga protester med hot om våld av Amnesty International.

Mycket av det som följer beror på den nivån av internationell press som riktas mot Maduro. Venezuelas starka kopplingar till andra länder beror på deras stora oljefält, som bidrar till en exportdriven ekonomi. Som motståndare till USA, har Maduros regering också fått stort stöd från länder som befinner sig i en liknande position. Kina, Iran och Ryssland har erbjudit både ekonomiskt och politiskt stöd till landet under tidigare omstridda val och kan sannolikt förväntas göra detsamma under kommande veckor.

Ifall en osannolik politisk maktövergång till oppositionspartierna skulle inträffa, har många västerländska politiker föreslagit att Maduro och hans politiska allierade skulle få amnesti för politiska och människorättsbrott. Maduro har antytt att han är villig att göra ett nytt försök på förhandlingar med USA om de rådande ekonomiska sanktionerna mot Venezuela och kan därmed också göra ett försök på mer fredliga och förenande politiska reformer. Däremot visar Maduros attityd under valdagen väldigt lite sympati för både oppositionen och en legitim demokratisk process, samtidigt som han firar en till politiskt svag seger.