Alejandro Parellada jobbar vid IWIGA – International Work Group for Indigenous Affairs – som är en global människorättsorganisation med syfte att främja, skydda och försvara ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Han säger att ursprungsbefolkningen består av många olika grupper.

– Det finns 896 917 ursprungsbefolkningar i Brasilien, fördelade på 305 etniska grupper och de talar 274 olika språk, säger Parellada.

– En majoritet av Brasiliens ursprungsbefolkning, 502 783 personer, bor på landsbygden medan 315 180 i lever i städer. 

Parellada tillägger att för närvarande finns det cirka 713 erkända territorier, med en total yta på 117 387 341 hektar. Detta innebär att 13,8% av markerna i Brasilien har reserverats för ursprungsbefolkningarna. Majoriteten av dessa territorier (98 %) är koncentrerade till Amazonas.

Han säger att landets presidenter har successivt gjort allt mindre för ursprungsbefolkningen. Bland annat har de lagligt erkända områdena blivit färre.

– President Fernando Henrique Cardosos regeringar (1995-2002) var villiga att reservera 41 000 000 hektar för ursprungsbefolkningen. Men under följande president, Lula da Silva (2003-2010), minskade antalet hektar till 18 700 000.

– Dilma Rousseff (2011-2016) fortsatte avvecklingen till 3 300 000 hektar. Michel Termer (2016-2019) gick ner till 19 000 hektar medan den nuvarande presidenten Jair Bolsonaro har reserverat noll hektar för ursprungsinvånarna.

Skövling av regnskogen pågått länge

Att Amazonas blir mindre är ingen nyhet i sig. Regnskogen har huggits ner med sammanlagt en kilometer sedan år 1978. Omkring en miljon kvadratkilometer av Amazonas regnskog har förstörts i Brasilien och i grannländerna Peru, Colombia, Bolivia, Venezuela, Surinam, Guyana och Franska Guyana. Parellada säger att historiskt sett har självhushållsjordbruk varit en viktig orsak till avskogning i Amazonas.

– Avskogningen i brasilianska Amazonas nådde ändå sina högsta nivåer omkring år 2004. Men avverkningen sjönk sedan och nådde de lägsta nivåerna år 2010.

– Presidenterna Termer och numera Bolsonaro gjorde en ändring i politiken gentemot Amazonas. Avskogningen har ökat igen sedan år 2016 och nått nivåer som inte setts sedan mitten av 2000-talet, säger han.

Avskogningen i Amazonas har även varit missgynnsam för ursprungsbefolkningen i Brasilien. Enligt Parellada är ursprungsbefolkningens territorier de områden med störst biologisk mångfald.

– Flygbilder visar tydligt att områden som är under urfolkens kontroll är de områden där skogen är bäst bevarad. Valet av Jair Bolsonaro till Brasiliens president år 2019 har resulterat i det mest uppenbara försöket att utplåna ursprungsbefolkningens rättigheter.

Amazonas avskogning är fruktansvärd

Rômulo Batista är biolog på Greenpeace i Brasilien, stationerad i staden Manaus – som ligger mitt i regnskogen. Greenpeace är en global organisation, vars uppdrag är att fredligt undersöka, exponera och bekämpa alla personer, företag eller myndigheter som orsakar skada och miljöbrott. Batista har arbetat med bland annat kampen mot avskogningen, som främjas av jordbruk, och olaglig avverkning.

Han säger att det finns svårigheter med att jämföra de olika presidenterna under 2000-talet och deras politiken gentemot Amazonas.

– President Lula (2003-2010) ökade ändå mängden avgränsade områden för ursprungsbefolkningen, medan Dilma Rousseff utvecklade system för utbildning och hälsa som var avsedda för dem, säger Batista.

– Trots att de första regeringarna under 2000-talet kunde ha gjort mycket mer för ursprungsbefolkningen i Amazonas, är det den nuvarande regeringen med Bolsonaro i spetsen som har visat minst intresse för Amazonas. I sin presidentvalskampanj 2018 förklarade han att han inte tänker reservera en endaste kvadratmeter åt ursprungsinvånarna.

Batista tycker även det är synd att Amazonas fortsättningsvis huggs ner och bränns upp. Amazonas är den mest tropisk skog med störst biodiversitet i världen.

– Det betyder att här finns den största mängden arter i världen. Nu huggs skogen ner och ersättes, mestadels för att plantera betesmark för nötkreatur. Det är fruktansvärt.

– Världen upplever en massutrotningen av arter och kan förlora en miljon arter fram till 2050 om avskogning och utrotningen av naturliga miljöer inte upphör.

Romulo Batista är en Greenpeace-aktivist i Manaus, som ligger i mitten av Amazonas. Han kallar Jair Bolsonaro för en klimatförnekare. ”Han ser ingen betydelse för underhåll av miljön eller för bevarandet av ekosystemet i regnskogen”.

Ser inte president Jair Bolsonaro de negativa konsekvenserna med Amazonas avskogning?

– Bolsonaro är en klimatförnekare och ser därför inget behov av att bevara miljön för att begränsa klimatförändringarna.

Batista tillägger att om man förnekar vetenskapen och inte ser någon betydelse för miljön, så som underhåll av djur- och växtarter eller för underhåll av ekosystem, är det som återstår endast en vision om rovdrift av miljön för ekonomisk verksamhet och underhållning, såsom jakt och fiske.

– Den här visionen anser att jag att Bolsonaro för mot Amazonas just nu, säger Romulo Batista.

Urinvånarna ökar i antal

João Luiz Pereira Pinto är Brasiliens ambassadör i Finland. Han tycker att brasilianska ursprungsinvånare har en rik kulturell mångfald. Han säger att ursprungsbefolkningen har minskat i antal från tre miljoner för 500 år sedan till omkring 10 procent av Brasiliens befolkning under självständigheten som man fick från Portugal på 1820-talet.

– Ursprungsbefolkningen var historiskt liten i slutet av 1950-talet, med en uppskattning på bara 70 000 människor. Men under de senaste årtiondena, tack vare den brasilianska allmänhetens och beslutsfattarnas rättskänsla för ursprungsbefolkningarnas villkor och rättigheter, ökar nu ursprungsbefolkningarna i antal, säger Pereira Pinto.

Han tillägger att den brasilianska staten har ett ansvar för att säkerställa den fysiska och kulturella överlevnaden för alla ursprungsbefolkningar i landet. Detta är även inskrivet i landets konstitution. Men även om situationen, enligt Pereira Pinto, är bättre för ursprungsinvånarna nu än årtionden tillbaka i tiden kämpar de fortfarande med problem.

– Olaglig avverkning av regnskogen och olaglig gruvdrift, droger, våld och sexuella övergrepp, är problem som finns i ursprungsinvånarnas samhällen, säger han.

– FUNAI, Brasiliens statliga myndighet som ansvarar för att övervaka ursprungsbefolkningarnas välfärd, arbetar ändå för att tackla dessa problem.

Är Amazonas jordens lungor?

Liksom Parellada nämner Pereira Pinto den ökade avskogningen i Amazonas under början av 2000-talet. Ambassadören säger ändå att tack vare statliga program har olaglig verksamhet i Amazonas minskat, särskilt förstörelsen av skogsområden för olaglig gruvdrift och för att utöka betesmarker för boskap.

– Det är även viktigt att skilja mellan laglig och olaglig träutvinning. Olaglig avverkning är ett globalt problem som involverar både importländer och producentregioner, eftersom efterfrågan driver utbudet.

– Dessutom utvinns 91 procent av det trä som lagligen avverkas i Brasilien från planterade skogar medan endast 9 procent av den lagliga träutvinningen kommer från hållbart förvaltade naturskogar. Mestadels olaglig avverkning sker i Amazonas, säger Pereira Pinto.

Amazonas beskrivs ofta som “jordens lungor”, eftersom den utgör 7 procent av jordens yta, värd för 50 procent av världens biologiska mångfald och 20 procent av jordens dricksvatten. Därför anses regnskogens värde vara ovärderligt. Men Pereira Pinto tycker trots det att man inte kan kalla regionen för “jordens lungor”.

– Det är en föråldrad idé som inte är sann. Till exempel allt syre som skogen producerar förbrukar den själv.

– Men avskogning kan medföra en ökad risk för ökenspridning i Brasilien och resten av Sydamerika. Vi måste undvika en sådan klimatkatastrof. Därför samarbetar Brasilien med sina grannländer för att på ett hållbart sätt utveckla Amazonasregionen, säger han.

João Luiz Pereira Pinto är Brasiliens ambassadör i Finland. Han håller inte med Romulo Batista om att Bolsonaro skulle vara klimatförnekare. ”Man måste komma ihåg att Brasilien är med i Parisavtalet och förbinder sig till dess överenskommelser. Landet har även som mål att minska avverkningen av Amazonas”.

Hur ser ni på det påstående att Jair Bolsonaro kallas för en klimatförnekare?

– Det är viktigt att komma ihåg att Brasilien är med i klimatavtalet som slöts i Paris år 2015. Dessutom har Brasiliens regering beslutat att minska avverkningen med 37 procent av dagens mängd fram till år 2025.

Pereira Pinto tillägger att Brasilien ska minska skogsavverkningen ytterligare efter år 2025. Målet är en reducering med 43 procent till år 2030 och landet ämnar vara koldioxidneutralt år 2060.

– Jag håller inte med kommentarerna om att Bolsonaro är en klimatförnekare, säger João Luiz Pereira Pinto.

John Eriksson