I Helsingfors hedrades minnet efter offren traditionsenligt med tända lyktor på Tölöviken och en kväll i fredens tecken, arrangerad av fredsorganisationer och kyrkor i huvudstaden. Tragedin i Japan uppmärksammades med musik och tal, bland annat av utrikesminister Pekka Haavisto, samtidigt som den rådande världssituationen och upprustningen uppmärksammades. 

Fredsförbundets styrelsemedlem Folke Sundman, sedan länge aktiv både inom fredsrörelsen och den finlandssvenska socialdemokratin, konstaterar att kärnvapenhotet i grunden är ett politiskt hot – och dessvärre ett mycket relevant sådant.

– I dagens läge lever vi igen i ett sådant “konjunkturläge” där kärnvapenhotet på det politiska planet igen har ökat, genom att de regelverk som byggts upp under årtionden har raserats.  Samtidigt försämras relationerna mellan kärnvapenmakterna på ett dramatiskt sätt, som gör situationen allt mer okontrollerbar för oss alla. Nu skulle det återigen behövas en folkopinion och en internationell diplomati som den på 1900-talet, som slutligen ledde till nya avtal för att begränsa kärnvapenupprustningen.

Folke Sundman stöder ett kärnvapenförbud och hoppas på nordiskt samarbete i frågan. (Arkivbild)

Arbetet för en kraftigt begränsad kärnvapenutrustning är redan igång, rent av i en mer radikal form än någonsin tidigare. Vid en FN-konferens i juli 2017 antogs en ny konvention om kärnvapenförbud – det första internationella avtalet med målet att helt förbjuda kärnvapen. Efter ytterligare tre ratifikationer under gårdagen är avtalet i skrivande stund endast sju stycken ifrån de totalt 50 ratifikationer som krävs för att avtalet ska bli bindande. 

Bland de länder som saknas från listan finns, till Folke Sundmans besvikelse, fortfarande Finland och Sverige. Tillsammans med den svenska socialdemokraten och fredsaktivisten Gunnar Lassinantti skrev han tidigare i veckan en insändare, som publicerades i HBL och Göteborgs-Posten. Duons budskap var tydligt: Finland och Sverige bör underteckna avtalet.

– Det skulle vara en helt logisk följd av den tradition som vi, på lite olika sätt, har representerat en längre tid i Finland och Sverige – dels vad gäller den internationella politiken i stort men i synnerhet gällande nedrustningspolitiken, säger Sundman. 

Han påminner om att Sverige inledningsvis var en av de drivande krafterna bakom kärnvapenförbudet, men senare flyttade bak sina positioner. I Finland har utvecklingen varit den motsatta: under regeringen Sipilä ställde landet sig i stort sett utanför processen – för att under den nuvarande regeringen ta nya steg i riktning mot avtalet.

–  Man kan säga att Finland och Sverige har närmat sig samma gråa zon från olika håll. Nu skulle det finnas en möjlighet, för båda parter egentligen, att tvätta sina ansikten och ta ett nytt steg framåt – gärna tillsammans. 

Påståendet om att stödet från små länder utan egna kärnvapen skulle vara betydelselöst avvisar han bestämt. 

– Nu behövs det nya initiativ från sådana stater som kan skapa trovärdighet – eller i alla fall inte skapar direkt missförtroende genom sina utspel, säger Folke Sundman. 

Anette Karlsson, ordförande för FSD och lokalpolitiker i Borgå, uppmanar Finland att stöda kärnvapenförbudet. (Arkivbild)

Också Anette Karlsson, ordförande för Finlands svenska socialdemokrater (FSD), beklagar Finlands val att inte stödja kärnvapenförbudet. Under torsdagen lämnade hon in en motion i hemstaden Borgå om att staden bör ansluta sig till städernas appell till stöd för kärnvapenförbud, som den internationella kampanjen mot kärnvapen ICAN koordinerar.

– Det är beklagligt att Finland inte ännu undertecknat FN-konventionen om kärnvapenförbud. Jag vill uppmuntra alla städer och kommuner att ta ställning för en kärnvapenfri framtid. Det är ett konkret sätt att hedra minnet av offren för atombomben över Hiroshima och Nagasaki för 75 år sedan, säger Karlsson. 

Läs mer om konventionen om kärnvapenförbud och ICAN:s arbete här. 

Hela listan på de länder som undertecknat eller ratificerat konventionen hittar du här.