Hundra år är i vissa avseenden en lång tid – i andra nästan obetydlig. 

– Det finns frågor som var utopistiska för 100 år sen som vi fortfarande arbetar aktivt för, säger Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius. 

– Mycket av det vi gör baserar sig fortfarande på det som fanns med redan i de ursprungliga fredsdeklarationerna, där det poängterades att vi istället för att kriga vill lösa konflikter genom internationella avtal.

Dessa är idag hotade på många håll i världen. Tidigare stabila regelverk och avtal smulas sönder och flera stora nationer, som USA och Ryssland, frångår avtalssystemet samtidigt som upprustningen ökar och kärnvapenhotet växer. 

Här kommer Fredsförbundet – som en del av den internationella fredsrörelsen – in i bilden, säger Laura Lodenius. Trots att kampen från början har gått i motvind, föregångaren som grundades redan år 1907 lades ner av tsaren i samband med första världskriget, har förbundet stått på sig och firar i år 100 år – nu som då i märkbar motvind. 

Mångsidig verksamhet

Idag är Fredsförbundet dels en sakkunnigorganisation, som aktivt uttalar sig och erbjuder expertis i fredsfrågor. Dessutom erbjuder förbundet skolningsverksamhet och fredsfostran.  Med det uppskattade projektet Fredsskolan, som riktar sig till både elever och pedagoger, erbjuder förbundet “global fostran med drama som metod”. 

– Målet är att öka elevernas förmåga att hantera konflikter genom att se den andra sidan och öka empatiförmågan, berättar Lodenius. 

Laura Lodenius är verksamhetsledare på Fredsförbundet.

Sedan en tid tillbaka erbjuds skolan, i likhet med en stor del av Fredsförbundets verksamhet, också på svenska. Lodenius berättar att förbundet har en starkt svenskspråkig tradition och historia. Idag finns svenskspråkiga medlemsföreningar i Helsingfors, Närpes och på Åland.

– Fredsförbundet är den finländska fredsorganisation som erbjuder den starkaste svenskspråkiga verksamheten. Vi skickar ut tidningen Fredsposten till våra svenskspråkiga medlemmar, våra styrelsemöten går på två språk och alla viktiga handlingar översätts till svenska.

Fredsförbundet fungerar även som takorganisation för ett antal mindre fredsorganisationer nationellt och deltar aktivt i den internationella fredsrörelsen – på senare år bland annat i koalitionen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), som tilldelades Nobels fredspris år 2017.

Förbundets bredd ser vice ordförande Marianne Laxén som en stor styrka.   

– Fredsförbundet är dels en lobbningsrörelse, men relationerna till gräsrötterna är också mycket viktiga. Vi uttalar oss aktivt i för oss viktiga frågor men talar också om fred och fredsfrågor människa till människa. Allt ryms inom förbundets verksamhet. 

Laxén, som varit aktiv i fredsrörelsen sedan 70-talet, konstaterar att kampen för fred är lika viktig och aktuell som någonsin förr. 

– Jag har ända sedan skoltiden ansett att konfliktlösning genom våld är något vi borde komma bort från, både i hemmet och på den internationella arenan. 

– Fredliga lösningar är den enda möjligheten för mänskligheten att överleva på längre sikt. Det finns ingen som kan bevisa att man med krigföring löst någonting – tvärtom.

Resursbrist

Jubileumsåret fick ändå en tung start för Fredsförbundet. Då statsstödet för fredsorganisationerna fördelades skars förbundets verksamhetsstöd ner med 20 procent jämfört med föregående år, trots ett större statsstöd än tidigare.   

Marianne Laxén säger att glädjen över det ökade statsstödet snabbt övergick i chock över att det egna stödet skars ner. 

– Fredsförbundet har varit en av de mest aktiva organisationerna i arbetet för att höja stödet till fredsorganisationerna. När det äntligen höjdes i år hade vi åtminstone räknat med att få samma verksamhetsstöd som tidigare. Istället var Fredsförbundet den enda fredsorganisation vars anslag minskade. 

Marianne Laxén är vice ordförande för Fredsförbundet.

Tidigare år har stödet till fredsorganisationerna kommit från undervisningsministeriet, men från och med i år är det justitieministeriet som ansvarar för stöden. Enligt Laxén gör det saken ännu märkligare.  

– Det som förvånar alla är att anslagen för just Fredsförbundet, den enda tvåspråkiga fredsorganisationen i Finland, sänks – trots att SFP har ministerposten på ministeriet som ansvarar för ärendet! 

Lodenius påpekar att den tvåspråkiga verksamheten kräver stora resurser.

– Det är en sak som många inte verkar inse: att det är svårt att upprätthålla tvåspråkig verksamhet. Bara att översätta material är arbetsdrygt, i synnerhet om man gör det i samma utsträckning som vi.

Enligt Laxén har försöken att få kontakt med de ansvariga tjänstemännen varit fruktlösa.  

– Vi har försökt få till en en diskussion med tjänstemännen på justitieministeriet, men det har aldrig funnits någon möjlighet – tjänstemännen som skötte ärendet har aldrig haft tid.

Crowdfunding för fred

Istället har förbundet tvingats lägga om budgeten och förändra sina planer för verksamhetsåret. Ett tufft uppdrag, som inte har underlättats av coronavirusets framfart. Eftersom skolorna är stängda ordnas inte skolningsverksamhet i samma utsträckning och dessutom har alla evenemang på verksamhetscentret Fredsstationen, som man finansierar genom att hyra ut för tillställningar, inhiberats tills vidare. 

– Under några få dagar föll en avsevärd del av budgeten bort samtidigt som utgifterna förstås finns kvar, säger Lodenius. 

För att lyckas upprätthålla verksamheten under de nya omständigheterna har förbundet valt att vända sig till fältet. Genom så kallad crowdfunding hoppas Fredsförbundet samla ihop tillräckligt med pengar för att kunna fortsätta arbetet för fred även år 2020.

– Fredsarbetet utförs av människor, kollektivt. Av människor som tror på fred och ickevåld, som tillsammans vågar blicka framåt och jobba för en bättre värld. Därför måste vi förlita oss på att människor också kan bära oss, nu när ekonomin är dålig, säger Lodenius hoppfullt. 

I skrivande stund har minimimålet för kampanjen, som fortsätter till den 6 maj, redan uppnåtts med hjälp av drygt 60 bidragsgivare. Både Lodenius och Laxén hoppas ändå att fler donerar, för att ta slutsumman närmare målet på 30 000 euro – den summa Fredsförbundet förlorade då anslagen fördelades. 

Förhoppningen är att kunna samlas fysiskt i slutet av året, för att fira 100-års jubileet tillsammans. Under rubriken “Climate for peace” hoppas Fredsförbundet kunna samla intresserade och kunniga personer till relevanta och intressanta diskussioner. Kanske den rådande krisen till och med kan ge upphov till nya diskussionsämnen?

– Det finns absolut en koppling mellan upprustningen och den nuvarande situationen i världen, säger Laura Lodenius

–  Det har visat sig att många stater har lagt pengar på helt fel saker. I grunden handlar det om en stor felbedömning av vad som är satsningar på säkerhet. Militär säkerhet är inte detsamma som hälsosäkerhet och säkerhet i vardagen, säger Lodenius bestämt. 

Läs mera om Fredsförbundets verksamhet och crowdfunding här.