Filmrecension – Okänd soldat
Regi: Aki Louhimies
Manus: Aki Louhimies, Jari Olavi Rantala
Musik: Lasse  Enersen
I huvudrollerna: Eero Aho, Jussi Vatanen, Juhana Holopainen, Aku Hirviniemi, Paula Vesala.
Producent: Filmaktiebolaget Suomi 1917

Filmen handlar förstås om det maskingevärskompani under fortsättningskriget som kanoniserats i Väinö Linnas berömda roman, Okänd soldat. Boken utkom 1954. Den första filmversionen med Edvin Laine som regissör hade premiär redan 1955, Rauni Mollbergs andra version kom 1985 och nu visas Louhimies tredje i teatrarna landet runt.

Aki Louhimies, 39-årig regissör från Helsingfors, har gjort åtta långfilmer, bland annat Nordsjö, Fruset land och Ordern. I fjol redigerade han för den irländska statstelevisionen RTE en serie om påskupproret 1916 (“Rebellion”).

Det fördes en längre debatt om nödvändigheten av en tredje version eftersom Laines första blivit en nationell helgedom, som visas i tv varje självständighetsdag. Mollbergs version hade ingen chans att hävda sig mot Laines. De som var för en ny version argumenterade bland annat att varje generation behöver sin storfilm. Att Finland också i år firar sina 100 år underlättade säkert beslutet och garanterade finansieringen. Budgeten låg kring 7 miljoner euro.

Det är klart att Louhimies film jämförs med Laines. Men det är lika viktigt att den också analyseras som ett verk i sig.

Mer från hemmafronten

Filmen går på tre timmar och Louhimies är trogen Linnas ursprungsroman Sotaromaani (Krigsromanen) som förlaget sedan redigerade till Okänd soldat. Nu kommer hemmafronten med. Vi ser korta avsnitt av fänrik Koskelas hemgård där redan två söner fått ge sitt liv för fosterlandet, hur undersergeant Rokkas  gravida fru Lyyti (spelad av Paula Vesala) tar hand om gården i Karelen och förbereder uppbrottet 1944 samt fänrik Kariluotos bröllop under en permission. Vi får även ta del av de intima delarna i undersergeant Hietanens och ryska Veruskas (Diana Pozhojskaja) förhållande i det ockuperade  Petroskoj.

Allt ryms inte med, bland annat scenen där soldaterna Lehto, Rahikainen och Määttä står i arrest mitt under en flygattack har utgått. Men regin håller. Stridsscenerna är realistiska och välgjorda, i några fall lite utdragna. Louhimies utnyttjar den moderna tekniken till fullo. Färgerna är utsökta och ljudeffekterna imponerar.

De unga skådespelarna står överlag för en gedigen insats. Eero Aho imponerar som pjäsens hjälte, undersergeant Rokka. Fint skådespel även av Jussi Vatanen (Koskela), Aku Hoviniemi (Hietanen) och i synnerhet Juhana Holopainen (Kariluoto). Samuli Varamo har däremot en otacksam uppgift i att gestalta löjtnant Lammio. Tankarna går obönhörligt till Laines version, där Jussi Jurkka var ruskigt bra som den pedantiske, illa omtyckta Lammio.

Louhimies Okänd soldat är en utmärkt krigsfilm. Men kan den ersätta Edvin Laines version i de krigstida och efterkrigstida generationernas hjärtan? Knappast – men det behöver den inte. Louhimies film är en succé, både konstnärligt och publikmässigt.

Okänd soldat. Kariluoto & Sirkka (Johannes Holopainen & Marketta Tikkanen).