– Förhållandena på vår arbetsplats är bedrövliga och jag känner mig nedbruten av oro för att jag ska smitta andra, framför allt min fru och åttaårige son. Vi har ingen möjlighet att desinficera oss på arbetsplatsen så när jag kommer hem går jag direkt till badrummet för att ta en dusch. Jag kan inte hälsa på min son utan måste hålla avstånd, säger han.

Runt om i världen ber regeringar sina medborgare att stanna hemma för att skydda sig själva och andra i samband med covid-19-pandemin, men miljoner byggnadsarbetare går fortfarande till jobbet. De står inför valet att riskera sin egen hälsa eller att förlora sin försörjning.

Fler än 15 000 byggnadsarbetare i Istanbul tvingades lämna stora projekt utan att få någon kompensation under en tvåveckorsperiod i mars när byggarbetsplatser upphörde med sin verksamhet eller minskade på personalen, uppger fackföreningen för byggnadsarbetare, Dev-Yapı-İş.

Fackföreningen beräknar att runt 295 000 personer arbetar inom byggsektorn i Istanbul och mer än en miljon i hela Turkiet. Arbetare och fackliga företrädare säger att de som fortfarande arbetar ofta saknar de skydd de behöver för att skydda sig mot coronaviruset i den redan riskfyllda miljön, där det är svårt att hålla social distans.

– Skyddsmasker distribueras på en del byggarbetsplatser, men inte på många. Kunskapen är bristfällig om hur dessa masker ska användas och det saknas också skydd på många arbetsplatser. Inga andra försiktighetsåtgärder vidtas, säger Ercan Duman, medlem av kommissionen för arbetsmiljöfrågor vid Istanbuls läkarråd.

Den fackliga centralorganisationen Disk som Dev-Yapı-İş tillhör, uppger att bland deras medlemmar har tre gånger så många per tusen personer testats positivt för covid-19, jämfört med genomsnittet bland allmänheten i Turkiet.

På arbetsplatsen där Özkan och ytterligare 70 personer arbetar är den enda förändringen att byggjobbarna uppmanas att sitta på avstånd från varandra när de äter. Det är en åtgärd Özkan kallar ”meningslös” med tanke på den dåliga hygienen i lunchrummet.

Videor och foton som spritts på sociala medier av turkiska fackföreningar visar hur arbetare trängs i matsalar och sover 10 personer i samma rum i sovsalar på arbetsplatser. Özkan menar att gatan är renare jämfört med sovsalarna.

– Där lever du i smuts. Det strider mot all mänsklig värdighet, säger han.

Byggnadsindustrin granskas i många länder under den pågående pandemin då regeringar fastställer olika – och inte alltid så tydliga – riktlinjer för vilken typ av byggprojekt som ska anses vara nödvändiga och som tillåts fortgå trots utegångsförbud och nedstängningar.

– Det är förståeligt att allmänheten är oroad, eftersom de ser att byggnationer pågår och det väcker frågor om social distansering. Det finns ett antal projekt som bedöms vara kritisk infrastruktur som sjukhus, medan annat som lyxlägenheter inte kan betraktas som viktigt, säger Ian Woodland från det brittiska och irländska fackförbundet Unite.

Unite beräknar att bara en fjärdedel av byggarbetsplatserna i Storbritannien har avbrutit sitt arbete under pandemin. Fackförbundet har krävt tuffare åtgärder för att säkerställa att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och så att inte arbetare tvingas arbeta med icke-nödvändiga projekt.

Nästan 130 brittiska parlamentsledamöter har undertecknat ett brev som tar upp problemet med en ökad risk för spridning av coronaviruset genom arbete på icke-nödvändiga arbetsplatser, som byggarbetsplatser. Liknande debatter förs i stora städer i USA. I Boston har 10 000 medlemmar av byggfacket infört ett arbetsstopp på grund av hälso- och säkerhetsproblem relaterade till coronaviruset. Logistiken och strukturen inom industrin i många länder gör det svårt att säkerställa en god säkerhet.

– För vissa uppgifter på byggarbetsplatser är det nödvändigt att arbeta två och två av säkerhetsskäl eller på grund av arbetets karaktär. Det är omöjligt att följa det rekommenderade avståndet på två meter. Det handlar både om resor till jobbet i kollektivtrafiken, köer för att komma in på arbetsplatsen, till lunchrum eller toaletter under arbetsdagen. Det är praktiskt taget omöjligt att kunna hålla social distans i alla dessa situationer, säger Ian Woodland.

I många länder, bland annat i Turkiet och Storbritannien, är byggnadsarbetare ofta egenföretagare som anlitas av firmor eller underleverantörer, och arbetsvillkoren innebär att de lämnas utan möjlighet till permittering eller arbetslöshetsersättning.

I Turkiet är majoriteten av byggnadsarbetarna i Istanbul och i andra stora städer inhemska migranter från mindre städer och landsbygdsprovinser. När arbetare förlorade sina arbeten tidigt under pandemin utan att få någon kompensation, återvände många till sina hemorter vilket kan ha bidragit till spridningen av viruset. När Turkiet stoppade de flesta resor i landet sent i mars, blev de som förlorat sina arbeten strandsatta i städerna där de arbetade, ofta utan något ekonomiskt eller socialt stöd.

Liknande situationer utspelar sig på andra platser. I samband med nedstängningen i Indien har många inhemska migranter, de flesta av dem byggnadsarbetare, fastnat i städerna utan någon mat att äta, säger Ambet Yuson vid det globala facket BWI.

– I Förenade Arabemiraten betraktas byggnation som en nödvändig industri och skydd för icke-medborgare har dragits tillbaka genom att arbetsgivare tillåts sänka arbetstagarnas löner, säger Isobel Archer vid organisationen Business & Human Rights Resource Centre.

– Länder har vidtagit åtgärder för att stänga sociala mötesplatser och ställa in eller skjuta fram evenemang så de är helt klart medvetna om att coronaviruset är ett enormt folkhälsoproblem. Det är därför det är så oroväckande att det görs skillnad i förhållande till migrantarbetare i Förenade Arabemiraten, tillägger Isobel Archer.

Fastighetsutvecklaren Emaar Properties meddelade nyligen att de kommer avbryta stora projekt i Dubai, medan Qatar har uppmanat arbetsgivare inom den privata sektorn att begränsa arbetstiden på byggarbetsplatser och införa åtgärder för att öka säkerheten och förhindra spridningen av coronaviruset. Men 7 av 14 byggföretag som kontaktats av Business & Human Rights Resource Centre om vilka åtgärder de vidtagit för att skydda migrantarbetare har inte svarat, medan de som svarat inte haft en tillräcklig beredskap.

– Pandemin belyser behovet av reformer när det gäller frågor som upprepade gånger undersökts av organisationer. Länge har utnyttjandet av migrantarbetare i Gulfländerna uppmärksammats där arbetare som bland annat bygger inför herr-VM i Qatar ofta bor i trånga och ohygieniska utrymmen i stora läger. Spridningen av viruset här kan vara ”en tickande bomb”, säger Ambet Yuson.

Byggnadsarbetaren Özkan i Istanbul säger att när någon tar upp något kring arbetsmiljön så avfärdar arbetsgivaren de som vågar klaga.

– Efter det blir du inte anlitad på någon annan byggarbetsplats, säger han.

Fackförbund i Turkiet uppger också att arbetare blir uppsagda om de inte går med på att underteckna ett dokument där de lovar att inte hålla arbetsgivaren ansvarig om de smittas av coronaviruset på jobbet.

– Svartlistning har också varit ett problem i Storbritannien där arbetare är rädda för att ta upp saker på grund av att de har en otrygg anställning. Om de gör det kan de få höra att de inte behövs på bygget längre. Så det finns en risk att hälso- och säkerhetsproblem inte rapporteras, säger Ian Woodland.