Han är en av drygt 500 fackliga beslutsfattare som samlats i Folkets hus i Helsingfors denna fredag. Representanter för FFC:s medlemsförbund ska dra upp riktlinjer för fortsatta åtgärder mot uppsägnignslagen.

Redan nu har övertidsförbud och liknande åtgärder vidtagits på bred front, samt politiska strejker på onsdagen. Regeringens kompromissförslag om att det ska bli lättare att säga upp folk i företag med under 10 anställda i stället för 20 föll inte i god jord.

Facket är närmast frustrerat över att det principiella problemet med oika regler för arbetstagare i olika stora företag inte tas på allvar. Det hjälper inte att justera gränsen då själva gränsdragningen är problemet, resonerar man.

Daniel Hannus är också inne på denna linje. Han är huvudförtroendeman vid Viessmann i Borgå, ledamot av Industrifackets fullmäktige och riksdagskandidat för SDP i Nylands valdistrikt. Den pågående konflikten har gett honom blodad tand i arbetet för ett rättvisare samhälle.

– Vi ska ge ett meddelande åt Juha Sipilä att vi inte kommer att göra kompromisser. Vi ska inte retirera, det ska Sipilä göra! säger Hannus.

Han anser att förslaget till en ny uppsägningslag skapar ojämlikhet och är diskriminerande. Samtidigt understryker han att konflikten handlar om någonting ännu större. Uppsägningslagen är bara ett exempel i raden av regeringens attacker mot facket och arbetstagarna, enligt Hannus.

– Det är därför kampanjen heter Sista droppen. Det handlar inte bara om det här utan om allt som hänt hittills under regeringsperioden.

Löften är till för att hållas

Förtroende ska vara ömsesidigt. Men enligt Hannus har Sipilä förbrukat sitt förtroende an efter. Regeringsperioden inleddes med hot om tvångslagar. För att undvika en sådan frontalkrock som då hade uppstått enades man om konkurrenskraftsavtalet. Ett uppfattat löfte var att nedskärningar i arbetsmarknadsstöd inte skulle ske utan trepartsförhandlingar. Men vad hände? Jo, regeringen införde den så kallade “aktiveringsmodellen” som i praktiken varit en nedskärning.

– Då vi säger trepartsförhandlingar menar vi inte att det är Sipilä, Orpo och Terho som förhandlar, men den bilden verkar Sipilä ha, säger Hannus.

– Eftersom vi är en avtalsorganisation vill vi respektera avtal. Vi håller våra löften och då tycker vi att regeringen borde göra detsamma. Åtgärderna vi tar till är en reaktion mot allt det som regeringen har gjort.

I debatten undrar många varför man strejkar vid stora företag då lagändringen gäller små. Hannus har svar på tal:

– De förstår inte vad fackföreningsrörelsen går ut på. Vi är solidariska. Stora försvara små och tvärtom. Därtill finns det en risk att det som först införs för små företag sedan plötsligt utvidgas till att gälla alla.

Daniel Hannus är uppvuxen i Borgå landskommun, har gått i skola i Borgå och är nu bosatt i Forsby i Lovisa. I facket har han varit aktiv länge, men så sent som i fjol tog han steget in i politiken då han blev invald i Lovisa stadsfullmäktige och ledamot också av bildningsnämnden.

– Det var säkert delvis på grund av Sipiläs regering. Om det inte fanns så mycket orättvisa skulle man kanske inte engagera sig så. Nu känner jag att det inte får vara så här. Man måste säga till när man ser att något är fel. Det finns i mitt blod sedan liten, säger Hannus.

Han är helt tvåspråkig och har varit aktiv inom FSD, men deltog i Uudenmaan Sosialidemokraatits medlemsomröstning för en kandidatur. Och lyckades.

– Det betyder att jag redan har folk som tror på mig. Jag behöver inte ställa upp med osäkerhet och undran att månne någon röstar på mig eller inte. På det här sättet vet man att det finns möjligheter, säger Hannus som ser medlemsomröstningar som en positiv sak för att förankra nomineringar.

Två vägar, ett mål

Hannus ser partipolitiken och facket som olika men delvis överlappande kanaler för samma mål.

– Jag har inte skiljt åt sätten att jobba på, det är samma saker jag kör fram i båda sammanhangen. Det handlar om att försvara arbetare och arbetslösa, studerande och pensionärer. Facket och politiken går hand i hand för mig, det finns en motsättning.

Medan regeringen vill göra det lättare att säga upp folk vill Hannus att det förutsättningarna för att anställa folk ska förbättras.

– De företagare jag talat med säger att de kan anställa folk om de har jobb att erbjuda, inte om de har ännu större rätt att säga upp anställda. Man får ju säga upp folk redan. Det är inte svårt i dagens Finland om man jämför med flera andra länder i Europa.

Det är möjligt att alla inte känner till vad som är möjligt redan i dag. Hannus föreslår att småföretagare borde få rättshjälp för att säkert få kunskap om vad man får och inte får göra. Att veta vad som gäller gynnar alla.

Däremot skulle den nya uppsägningslagen också enligt regeringen skapa en viss ovisshet i och med att tolkningar skulle fastslås först i och med prejudikat, vilket skulle föregås av långa, tärande och dyra processer.

FFC-basen Jarkko Eloranta säger mycket som starkt påminner om Hannus kommentarer då han inleder stormötet i festsalen.

– Arbetstagarna har förtjänat sitt anställningsskydd. Vi vil skicka ett meddelande till statsminister Juha Sipilä: Dra bort lagförslaget och låt oss få tillbaka freden på arbetsmarknaden.

Även Elornta betonade fackföreningsrörelsens solidaritet och vikten av att större ställer upp för mindre.

– Det som skadar en av oss skadar oss alla.

Hur FFC-förbunden går vidare i konflikten är öppet i skrivande stund. Det är respektive förbunds styrelse som fattar de besluten. Fredagens sammankomst gav direkt besked om att FFC är samstämt som sällan tidigare.

Enigheten är stor. Kampen förenar.

Jarkko Eloranta håller tal. Foto: Johan Kvarnström