Nyheter

De förenade kungadömena är splittrade – en uppdatering kring Brexit

Här avgörs Storbritanniens framtid imorgon.

Cirkusen kring Brexit tog ett stort steg framåt igår, då det meddelades att EU och Storbritannien slutligen nått ett avtal kring landets utträde ur unionen. Lukas Lundin är på plats i Storbritannien och har lusläst de brittiska tidningarna, för att sammanfatta förutsättningarna inför en historisk helg i Europas politiska historia. 

Lukas Lundin

Arbetarbladet

 

Åsikterna om det brexitavtal som Storbritannien och EU slutligen nådde fram till på torsdagen går minst sagt isär.

 

– What a love-in! Eurokraterna som dömde ut honom köar för att få röra honom likt en profet, skriver konservativa nyhetsjätten Daily Mail intill en bild på Johnson omringad av EU-ledare.

 

– Det ser ut som Brexit och luktar som Brexit – men osäkerheten består, kontrar vänsterliberala The Guardian.

 

 

De förenade kungadömena är uppenbarligen splittrade. På sin plats med en uppdatering om vad som händer, med andra ord.

 

Vad är nytt med avtalet?

 

Den stora, rent av den enda väsentliga, skillnaden mellan det avtal som nu tagits fram och det som Johnsons föregångare Theresa May lade fram förra året gäller gränsen mellan Irland och Nordirland.

 

Mays ursprungliga avtal innehöll ett så kallat ”backstop” – en nödlösning för att undvika gränshinder mellan de två länderna, där Storbritannien skulle förbundit sig till att följa EU:s regler för tullar och den inre marknaden tills en annan lösning hittats.

 

Kritiker menade att detta skulle låsa Storbritannien vid den tullunion man valt att lämna och försvåra nya handelsavtal. Boris Johnson lovade därför i samband med det Konservativa partiets ordförandeval att hitta en annan lösning, något han nu anser sig ha gjort genom ett 64 sidor långt protokoll gällande Nordirlands ställning efter Brexit.

 

Kort sammanfattat innebär den nya lösningen att Nordirland kommer att förbli en del av det brittiska tullområdet, samtidigt som man fortsättningsvis omfattas av EU:s tullregler och fortsätter följa en stor del av unionens regler för den inre marknaden. Bland annat förblir momsen i landet densamma, något som har utgjort en stötesten i förhandlingarna.

 

I praktiken kommer därför brittiska tariffer, trots att landet är en del av det brittiska tullområdet, inte gälla för varor som importeras till Nordirland. Därmed förblir tullgränsen mellan Irland och Nordirland i praktiken oförändrad, samtidigt som resten av Storbritannien är fritt att ingå nya handelsavtal.

 

På lång sikt är de regler som gäller på Nordirland ändå upp till det nordirländska parlamentet, slår protokollet fast. Tidigast fyra år efter övergångsperioden kan parlamentet besluta att vid behov slopa arrangemangen, eller fortsätta följa reglerna i avtalet.

 

Övergångsperioden förblir densamma och sträcker sig till slutet av 2020. Under denna förblir relationen mellan EU och Storbritannien oförändrad.

 

Vilka har reaktionerna varit?

 

Reaktionerna på avtalet har som sagt varit blandade. På konservativt håll hyllas både avtalet och Johnson, som anses ha levt upp till sina löften.

 

– Han har gjort sin plikt. Nu måste parlamentsledamöterna göra sin, lyder rubriken på konservativa tidningsjätten Daily Mails löpsedel.

 

 

Labour-ledaren Jeremy Corbyn har kritiserat avtalet, som han menar är sämre än det som diskuterats tidigare. Han uttrycker bland annat oro för vilka följder det kan komma att få för brittisk hälsovård och arbetarrättigheterna i landet.

 

 

Det största bakslaget för Johnson är ändå att även det nordirländska unionistpartiet DUP har meddelat att man kommer rösta emot avtalsförslaget. Enligt partiet handlar det framför allt om en brist på klarhet kring momssystemet och ett motstånd till det som föreslås gällande tullar och samtyckesfrågor.

 

 

Samtidigt visar undersökningar att det brittiska folket i hög grad stöder avtalet framom ett avtalslöst utträde eller en ny folkomröstning. Enligt en undersökning av euroskeptiska och högerpopulistiska Daily Express stöder hela 65% av väljarna en kompromiss kring avtalet. Trots det hålls imorgon stora demonstrationer för en ny folkomröstning, under namnet People’s vote. Landet är uppenbarligen djupt splittrat.

 

 

Vad händer nu?

 

Det brittiska parlamentet sammanträder imorgon (19.10) för en historisk session, där ett beslut kommer fattas. Dagen inleds 11.30 finsk tid med ett anförande av premiärminister Johnson och i något skede kommer parlamentsledamöterna tvingas ta ställning till dennes avtal. För ett godkännande – som är en förutsättning för Brexit – krävs 320 röster, något som försvårats märkbart av DUP:s beslut att inte stöda avtalet.

 

Det konservativa partiet beräknas stöda avtalet enhälligt, eftersom de ledamöter som inte gör det står inför uteslutning ur partiet – ett öde som redan drabbat 21 konservativa parlamentsledamöter. Socialdemokratiska Labour väntas rösta emot, även om Johnson hoppas på stöd från ett mindre antal rebeller. Liberaldemokraterna, De gröna och skotska SNP förväntas också rösta emot avtalet.

 

Om avtalet godkänns inleds en intensiv period där parlamentet på mindre än två veckor förväntas rösta igenom all den lagstiftning som krävs för att förverkliga avtalet. Misslyckas Johnson med att få parlamentets stöd tvingas han istället att, under den så kallade ”Benn Act” som röstades igenom i september, söka tilläggstid från EU.

 

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har tidigare meddelat att detta är uteslutet, men Europeiska rådets president Donald Tusk meddelade igår att det fortfarande är på förhandlingsbordet. I slutändan är beslutet upp till EU-ledarna.

 

Det mest sannolika utfallet enligt flera experter är att avtalet faller, Johnson tvingas söka tilläggstid och samtidigt gör ett nytt försök att få till ett nyval, i försök att få det parlamentsunderlag som krävs. Hittills har Johnson inte lyckats med detta, men även Jeremy Corbyn har sagt att han stöder ett nyval så fort ett avtalslöst utträde den sista oktober är uteslutet. Imorgon är vi kanske lite klokare.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE