– Som nation har vi inte råd med misstro mellan språkgrupperna, konstaterade Lipponen i sitt öppningstal.

Lipponen betonade behovet av mer svenskundervisning i högstadiet och lyfte fram den pinfärska boken Ur majoritetens perspektiv där det kommer fram att attityderna till svenskan har blivit mer negativa..

– När kunskaperna blir sämre, återspeglas det också i åsikterna. Vi måste väcka intresset och motivera eleverna att använda den svenska de kan, framhöll Lipponen.

Han lyfte fram framgången av det finländska damlandslaget i fotboll under en svensk tränare som ett positivt fenomen med tanke på hur många som håller på med fotboll och hur bra serien för damer är i Sverige. Lipponen uppmuntrade till att arbeta eller studera i Sverige och påpekade att näringslivsintegrationen mellan Finland och Sverige fortsätter.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson underströk vikten av ett gott språkklimat.

– Den nuvarande regeringen har ett av de bästa regeringsprogram någonsin ur språkligt perspektiv, nämnde Henriksson.

Justitieministern nämnde garanterandet av servicen på båda nationalspråken som ett viktigt mål för regeringen.

Ett annat viktigt mål enligt Henriksson är att tillgodose behovet av svenskkunnig arbetskraft. Justitieministeriet ska dessutom lansera en kampanj för att förbättra språkklimatet. Som Ålandsminister påpekade Henriksson att vikten av svenskan i förvaltningen i Finland med tanke på kontakten med Åland.

– Den nya nationalspråksstrategin är regeringens språkpolitiska vilja. Att tala ett modersmål är mycket mera än politik och riktlinjer. Det handlar om identitet, konstaterade Henriksson.

Staffan Himmelroos berättade om boken Ur majoritetens perspektiv att den bygger på två opinionsundersökningar bland finskspråkiga finländare som genomfördes 2014. Den obligatoriska svenskundervisningen infördes i början av 1970-talet. Majoriteten bland den äldsta gruppen, över 65 år, säger att de skulle studera svenska även om det vore frivilligt och en del av dem har också haft chansen till det.

Kvinnor är betydligt mer benägna att svara att de skulle studera svenska även om det vore frivilligt än män. Ungefär 25 procent av de finskspråkiga säger sig ha goda kunskaper i svenska, medan ungefär en tredjedel säger att de har svaga kunskaper. Sannfinländska sympatier är den enda av övriga variabler som ger lika konsekventa resultat till åsikterna om det svenska i Finland som språkkunskaper.

Centerns tidigare partiordförande, riksdagsledamot Katri Kulmuni sade att Kent var någonting stort för hennes generation och det kulturella påverkar intresset för svenskan. Hon påpekade att svenskan ger möjligheter att följa även den svenska serien i ishockey och möjligheterna till att utöva idrott på elitnivå i Sverige kan vara en sak som främjar intresset för svenskan.

Katja Kurki deltog i panelen som svensklärare. Hon trodde att skillnaden mellan pojkar och flickor inte bara gäller ett ämne utan samma sak skulle antagligen gälla biologi eller en del andra ämnen. Sjätte klass är bättre än högstadiet med tanke på inledningen av svenskundervisningen för att man inte är i lika svår ålder. Att ta upp sådant som idrottsvärlden och kultur på lektioner hjälper. En av hennes elever hade hittat svenska raplåtar på egen hand innan de ens hann ha Svenska nus rapworkshop.

Erik Rosenlew är ordförande för Svenska Kulturfonden i Björneborg som driver Björneborgs Svenska Samskola säger att föräldrarna, oftast barnets mamma, sträcker sin blick till långt efter skolan, åtminstone femton år framåt i tiden. Mammor har en väldigt stor omsorg för sina barn och därför vill välja svenska för sina barn i Björneborg som undervisningsspråk.

– Vi borde ge föräldrarna en möjlighet att få ett bättre förhållande till svenskan. Speciellt pojkarna ifrågasätter varför de går i en svensk skola fast de kommer från helt finskspråkiga familjer om de till exempel upplever att det finns bättre ishockeymöjligheter i en finsk skola, nämnde Rosenlew.