EU:s ordförandeland Belgien meddelade på X att trots att man hade försökt styra kompromissförslaget igenom hade det inte räckt till.

ℹ️ Statement by the Presidency on the planned endorsement of the final compromise text on the Corporate Sustainability Due Diligence Directive (#CSDDD) ⤵️ pic.twitter.com/egVON6wxml

– Belgian Presidency of the Council of the EU 2024 (@EU2024BE) February 28, 2024

Regeringen Orpo hade en mycket kritisk hållning gentemot planerna på direktivet inte minst när det gäller grupptalan, trots att också den inhemska lagstiftningen sedan 2023 känner en sådan möjlighet när det gäller konsumentfrågor och ärenden som gäller bland annat dataskydd, finansiella tjänster, transporter och elektronisk kommunikation. Men regeringen oroade sig för möjligheten för fackföreningar och miljöskyddsorganisationer att väcka grupptalan mot storföretag som inte bär sitt samhällsansvar.

När Finlands riksdag bestämde sig för att introducera grupptalan i den inhemska lagstiftningen var enbart SFP av de nuvarande regeringspartierna i regeringsställning. I regeringen Marin blockerade SFP och Centern ändå den inhemska lagstiftningen gällande företagens samhällsansvar med motiveringen att det ska regleras på EU-nivå. Nu sitter SFP med i regeringen Orpo med Anders Adlercreutz som Europaminister vid de förhandlingsbord där man kan påverka.

Enligt de uppgifter som Helsingin Sanomat hade fått om avgörandet i EU:s ministerråd, var det trots allt tänkbart för Finland att stöda ett kompromissförslag med ändrad text. Belgien visade beredskap att göra ändringar i texten i den riktning som Finlands borgerliga regering önskade fast man inte helt och hållet skulle ha tagit bort den biten som Finland motsatte sig.

Således verkar det att Finlands kritik inte var avgörande utan Italien och Tyskland var pådrivande i frågan. Det tyska liberala regeringspartiet FDP motsätter sig direktivet av principiella skäl och de har lyckats få Italiens högerregering med sig genom att lova motsätta sig ett annat direktiv som Italien inte vill ha.

Frankrike hade tidigare varit för direktivet och därför kom Frankrikes kovändning som en stor överraskning. Frankrike krävde nämligen ändringar i texten i slutskedet. Enligt Frankrike borde direktivet gälla enbart de allra största företagen.

Kvalificerad majoritet betydde i detta fall 15 av 27 medlemsländer, innefattande minst 65 procent av EU:s befolkning. Tyskland och Italien är mycket folkrika EU-länder, men de två tillsammans utgör ändå mindre än 35 procent av EU:s befolkning. Men när de har Frankrike med sig, går det att förhindra kvalificerad majoritet tack vare deras sammanlagda invånarantal.

EU-valet är på kommande och det kan vara mycket svårt för Belgien att ro direktivet i land nu när kompromissförslaget förkastades i ministerrådet. Sannolikheten var mycket stor att få ett ja till direktivet om företagens samhällsansvar i det avgående EU-parlamentet.

Grundtanken bakom direktivet är att t.ex. få den globala gruvindustrin att frångå barnarbete i den globala södern och den globala textilindustrin att sätta stopp för hejdlös miljöförstöring i länder där man inte har lika strikta miljökrav som i Europa. Även om det är underleverantörer som bryter mot mänskliga rättigheter och förstör miljön, är tanken att samhällsansvaret gäller en obruten produktionskedja.