Energikrisen som uppstod efter det ryska anfallskriget i Ukraina, och Rysslands energikrig mot Europa har höjt elpriserna rekordhögt. Finland håller på att hamna i en elpriskris. I slutet av hösten ansågs utsikterna för elpriset fortfarande vara rimliga, när man trodde att t.ex. Olkiluoto 3 skulle vara i drift före utgången av året. För närvarande finns det risk för att det under vintern i Finland och Europa utöver de höga priserna också kan uppstå elbrist och roterande strömavbrott. Matias Mäkynen och Riitta Mäkinen, ordförande för SDP: s närings- och energiarbetsgrupp, lyfter fram SDP:s initiativ för att snabbt rätta till situationen.

– På grund av de stigande priserna är situationen oacceptabel, särskilt ur hushållens synvinkel, eftersom ingen har kunnat förbereda sig på den nuvarande krisen. Situationen är jämförbar med en period av coronakris då länder runtom i Europa samlade ihop olika stödpaket, både för företag och enskilda medborgare, i en oförutsedd situation. Även nu har många europeiska länder vidtagit liknande åtgärder, som vi nu föreslår, säger Riitta Mäkinen, som höll onsdagens gruppanförande i riksdagens budgetdebatt.

– Vi inom SDP är beredda att ta i bruk alla metoder för att hålla elpriset för konsumenterna skäligt, förbättra incitamenten att spara el och stärka företagens förutsättningar att klara sig igenom krisen. Vi föreslår åtgärder som inte inverkar negativt på energibolagens och de stora elförbrukarnas möjligheter att delta på elmarknaden, vilket skulle öka risken för elbrist, men åtgärderna möjliggör att hushållen och företagen klarar sig igenom denna kristid, säger SDP:s vice ordförande Matias Mäkynen.

SDP: s åtgärder för att snabbt få bukt med elpriskrisen:

1. För hushållen ska det till vintern fastställas ett temporärt pristak för elpriset, ett pristak under 20 cent/kWh. Priset skulle fortfarande ligga klart över det långsiktiga genomsnittet och skulle därför inte avsevärt påverka incitamenten att minska konsumtionen. De slutliga kostnaderna till staten är beroende av den valda modellen, marknadspriset på el samt hur de övriga metoderna som räknas upp här tas i bruk. De effektivaste sätten för att beräkna hushållens priser måste användas och som förorsakar den minsta belastningen för de offentliga finanserna. Eventuellt stöd som används i modellen bör också begränsas så att det för mängden subventionerad el fastställs ett tak per månad så att det beaktar förbrukningen i det typiska eluppvärmda egnahemshuset. En tillämpbar modell för elpristak kan tas i bruk via modell som flera länder redan infört t.ex. Norge, Tyskland, Frankrike eller Estland.
2. Eventuellt stöd som ingår i ett pristak kan vid behov finansieras genom en windfall-skatt på mellan 0,5 och 1,3 miljarder euro. Skatten är under arbete och tar itu med övervinster inom energisektorn. SDP stöder finansministeriets förslag och har länge varit för en windfall-skatt.
3. Priskrisen berör också företagen. Under krisen måste staten stödja företag som minskar sin elförbrukning. För att råda bot på effektbristen är det skäl att kartlägga sådan kommersiell elförbrukning som för närvarande inte deltar i marknadsmässig konsumtionsflexibilitet (t.ex. marknaden för reglerkraft). För dessa aktörer (t.ex. växthus) kan det ordnas en auktion där de på marknadsvillkor köper efterfrågeflexibilitet, dvs. företagen får stöd för att stänga verksamheten åtminstone under vintern eller den högsta förbrukningen. På så sätt minskar den totala elförbrukningen och elpriset och aktörerna i fråga lämnas inte ensamma i kristider. Samtidigt måste man sörja för ett förbättrat skydd för arbetstagarna i dessa situationer.
4. Vid sidan av elförsörjningstryggheten ska myndigheterna under krisen också försörja om priserna. Energimyndigheten, konkurrens- och konsumentverket samt stamnätsbolaget Fingrid ska i kristider ansvara för att elpriset är skäligt. Vanligtvis ansvarar myndigheterna endast för elförsörjningstryggheten. Detta innebär i praktiken en noggrannare övervakning av att ingen utnyttjar marknadsläget i krissituationer eller att Fingrid tar i bruk reservkraftverk och efterfrågeflexibilitet för att dämpa priserna och för detta ändamål skaffar sig mer efterfrågeflexibilitet.
5. Mer detaljerad information som underlag i beslutsfattandet. I en kris är det viktigt att veta hur olika hushåll och företag bemöts. Fingrid Datahub bör få i forskningssyfte tillhandahålla information i realtid om elförbrukningen inom varje användningsområde. För informationsproduktion kan man använda det Datarum som blev etablerat i och med coronakrisen. Det finns metoder för att erhålla information i samarbete mellan Datahub och Statistikcentralen. Uppgifterna ska rapporteras minst en gång i veckan i kristider. Med hjälp av mer exakta uppgifter kan man också skapa mer målinriktade stödsystem.