Regeringen har enats om statens utgifter och inkomster för nästa år, men också om sysselsättnings- och klimatåtgärder. När det gäller sysselsättningen låg tyngdpunkten den här gången på kunnande och åtgärder för att främja arbetskraftsinvandring.

–Åtgärderna för att förbättra sysselsättningen är av rätt slag. I stället för nedskärningar i den sociala tryggheten kom regeringen överens om åtgärder som hjälper människor att få jobb och gör det lättare för företag att anställa personal, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

När det gäller arbetskraftsinvandring kom regeringen överens om att till exempel göra tillståndsprocesserna mer strömlinjeformade och att göra det lättare att erkänna utländska examina. FFC anser att det är bra att man underlättar arbetskraftsinvandringen, men betonar att anställningsvillkoren måste vara i skick.

– Därför är det viktigt att prövningen av tillgången på arbetskraft bevaras och att övervakningen av anställningsvillkoren fungerar.

Regeringen strävar också efter att förbättra sysselsättningen genom mer kortvarig utbildning, åtgärder som uppmuntrar arbetsgivarna att erbjuda läroavtal och en höjning av inkomstgränserna för studiestödet. FFC har särskilt lyft fram utbildningsrelaterade metoder.

– Satsningar på utbildning är rätt sätt att lösa bristen på kunnig arbetskraft. De satsningar som nu görs på kortvarig utbildning är nödvändiga, men utbildningspolitiken måste vara långsiktig, påpekar Kaukoranta.

Regeringen enades om klimatåtgärder för att uppnå de utsläppsmål som har ställts upp. Utsläppsminskningar genomförs särskilt inom jordbruket och trafiken.

– Nationella åtgärder är nödvändiga, men för att man ska kunna lösa det globala problemet krävs också mer omfattande åtgärder. De koldioxidtullar som EU bereder kan vara ett sätt att uppmuntra till utsläppsminskningar på det internationella planet. Därför är det, utöver de nationella åtgärderna, viktigt att Finland stöder EU:s klimatpaket, kräver Kaukoranta.

Vid förhandlingarna i våras förband sig regeringen att vid budgetförhandlingarna komma överens om en skatteuppgörelse som stärker den offentliga ekonomin med 100–150 miljoner euro. Regeringen kom överens om åtgärder för att stärka skatteunderlaget, men samtidigt också om riktade skattelättnader.

– Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och det goda konjunkturläget skulle ha motiverat en skatteuppgörelse som märkbart skulle ha ökat skatteintäkterna. Åtgärderna för att stärka skattebasen var utmärkta, men på grund av de genomförda skattelättnaderna blir helheten inte tillräcklig med tanke på den offentliga ekonomin. Till exempel måste regeringen senare återkomma till åtgärder för att korrigera beskattningen av utdelning från onoterade bolag, beklagar Kaukoranta.