I den utredning som publicerades förra veckan anser utredarna att det är problematiskt att de förmåner ur Sysselsättningsfonden som stöder vuxenutbildning och studier i hög grad koncentreras till personer som redan är välutbildade. Det är dock de som har låg utbildning, till exempel endast utbildning på grundskolenivå, som skulle vara i störst behov av utbildning.

– Personer med mindre utbildning är arbetslösa mer och deras yrkeskarriärer är klart kortare än för personer med utbildning på andra stadiet eller på högskolenivå. Man kunde lösa det här problemet genom att utveckla vuxenutbildningen så att den bland annat blir mindre examensinriktad samt genom att erbjuda fler kortare utbildningar och göra det möjligt att avlägga bara en del av en examen, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

Enligt den utredning som Social- och hälsovårdsministeriet har beställt saknar Sysselsättningsfonden verktyg för att stödja lärande som sker i grupp på arbetsplatsen och branscher som genomgår snabba teknologiska förändringar. Som en lösning på det här föreslår utredarna en ny förmån som skulle stödja kontinuerligt lärande och utveckling i grupp på arbetsplatsen. Samtidigt kunde man nå de personer som de traditionella lärandeformerna inte lämpar sig för.

– När arbetslivet förändras är det nödvändigt att utveckla och sitt kunnande och ägna sig åt kontinuerligt lärande. Det skulle vara speciellt viktigt att utveckla nya arbetssätt och stöd för att främja det lärande som sker på arbetsplatserna. Därför är det ett välkommet initiativ som utredarna kommer med när de föreslår en förmån för lärande som sker i grupp på arbetsplatsen. Det här förslaget kunde utgöra en god grund för fortsatt beredning.

Dessutom föreslår utredarna att vuxenutbildningsstödet ska utvecklas så att det bättre kan svara på de komptensutvecklingsbehov som den teknologiska utvecklingen i arbetslivet medför och i synnerhet stödja grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

– Man ska fördomsfritt gå igenom förslagen. FFC föreslår att man utifrån det utredningsarbete som nu är färdigt ska inleda en fortsatt beredning där man särskilt granskar hur yrkesexamensstipendiet och utbildningsersättningen kunde utvecklas, och kritiskt bedömer de resurser som används för de här stödformerna. Dessutom ska man utreda hur resurserna kunde omfördelas för att förbättra kunnandet hos personer med mindre utbildning och öka lärandet som sker på arbetsplatserna, säger Saana Siekkinen.