Finansministeriets budgetförslag, som blev klart i dag och publiceras i morgon, utgör grunden för regeringens förhandlingar om budgeten för nästa år. Som väntat grundar sig budgetförslaget på de linjedragningar som tidigare har gjorts, och det är regeringen som får komma med nya politiska beslut i samband med budgetförhandlingarna i september.

Sysselsättningsökningen verkar ha avmattats på grund av att arbetsgivarna har svårigheter att hitta arbetstagare till de jobb som är lediga.

– När arbetsgivarna konkurrerar om kunnig arbetskraft framhävs betydelsen av ordentliga anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Problemet med att matcha arbetskraften med de lediga jobben är ett verkligt problem, men jag anser inte att det är ett problem att arbetstagarna under ett ekonomiskt uppsving hellre söker sig till jobb där anställningsvillkoren och arbetsförhållandena är bättre, påpekar FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Det bästa sättet att stöda sysselsättningen och förebygga matchningsproblem på arbetsmarknaden är att satsa långsiktigt på utbildning.

– Den brist på kunnig arbetskraft som ligger bakom matchningsproblemen beror delvis på de nedskärningar inom utbildningen som gjordes under den förra valperioden. Då skar man ner, trots att många varnade för att det kommer att försämra förutsättningarna för kommande ekonomisk tillväxt.

Utgiftsramen som utgör grunden för Finansministeriets budgetförslag utökades i samband med ramförhandlingarna i våras. FFC anser att det var befogat, eftersom det sannolikt skulle ha lett till nya utbildningsnedskärningar om man hade varit tvungen att återgå till de utgiftsramar som redan har visat sig vara för snäva.

– Matchningsproblemen kan snabbt lösas till exempel genom att kraftigt utöka utbudet av kortvarig yrkesinriktad arbetskraftsutbildning. Också läroavtalsutbildningen för unga kan utökas genom att öka den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivarna, säger Ilkka Kaukoranta.

På längre sikt går det också att lindra matchningsproblemen genom arbets- och studierelaterad invandring. Möjligheterna för invandrare att få jobb kan förbättras genom identifiering av kunnande och erkännande av examina. Det är också viktigt att göra det möjligt att gå språk- eller kompletteringsutbildning som inte är bunden till en viss tid eller plats. Det är också skäl att försnabba tillståndsprocesserna, men tillgångsprövningen måste bevaras i enlighet med regeringsprogrammet.

Hållbarhetsunderskottet och konjunkturläget motiverar måttliga skattehöjningar

På grund av coronakrisen har snabb skuldsättning varit en befogad och ansvarsfull ekonomisk politik. På längre sikt måste ändå hållbarheten inom den offentliga ekonomin tryggas. Det är viktigt att tjänsterna och förmånerna som hör till välfärdsstaten kan tryggas också i framtiden, betonar FFC.

– Under budgetförhandlingarna måste regeringen enas om en skatteuppgörelse som verkligen stärker den offentliga ekonomin. Om man gör skattelättnader måste andra skatter skärpas på motsvarande sätt, för att skatteuppgörelsen som netto ska stärka den offentliga ekonomin med 100–200 miljoner euro såsom man kom överens om i samband med ramförhandlingarna i våras.

Utöver frågor kring sysselsättningen och ekonomin är också klimatåtgärder på agendan under budgetförhandlingarna. Den rapport som klimatpanelen IPCC publicerade i början av veckan betonade ytterligare behovet av att bekämpa klimatförändringen.

– Löntagarna stöder en ambitiös klimatpolitik, men samtidigt måste man se till att omställningen sker på ett rättvist sätt och att åtgärderna behandlar olika grupper jämlikt. Om till exempel jordbruket lämnas utanför utsläppsminskningarna, ökar trycket på att i allt högre grad rikta utsläppsminskningarna mot till exempel trafiken.