Enligt Filatov är organisationernas verksamhet en väsentlig del av den finländska demokratin och välfärdssamhället. Organisationerna erbjuder stöd, kamratstöd och hjälp till personer som annars lätt skulle hamna utanför tjänster och beslutsfattande.

– Organisationerna är medborgarsamhällets ryggrad. De förmedlar människors erfarenheter och bekymmer till beslutsfattare samt hjälper människor att förstå och påverka samhällsbeslut. När förutsättningarna för organisationernas verksamhet försämras handlar det inte bara om pengar, utan om hur väl demokratin kan höra även de tystaste rösterna, säger Filatov.

Enligt Filatov är det oroande att de nya bidragskriterierna strävar efter att begränsa central- och paraplyorganisationernas roll samt att begränsa organisationernas påverkansarbete.

– Påverkansarbete är att lyfta fram frågor som våld i nära relationer, försvara funktionshindrades rättigheter, bekämpa barnfamiljers fattigdom eller utveckla social- och hälsovårdstjänster. Just detta arbete gör social- och hälsovårdsorganisationer varje dag för de mest sårbara människorna.

Filatov påminner om att största delen av finansieringen för organisationerna går direkt till verksamheten och till att hjälpa människor. Nedskärningar märks oundvikligen även i det kontaktarbete, kamratstöd och frivilligverksamhet som bedrivs.

– Organisationerna når ut till människor som myndigheterna inte alltid når. De förebygger ensamhet, social utestängning och utanförskap samt erbjuder möjligheter att delta och bli hörd. Om organisationernas röster tystas, finns en risk att även de mest utsatta människornas röster inte hörs.

Filatov menar att förstärkningen av medborgarsamhället samtidigt är en förstärkning av demokratin.

– En stark demokrati handlar inte bara om att rösta i val. Det är också medborgarnas deltagande, organisering och möjlighet att påverka. Därför måste organisationernas förutsättningar till verksamhet bevaras. De är inte en extra utgiftspost, utan en investering i ett fungerande samhälle och demokrati, säger Filatov.