Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen blev tvungen att utlysa nyval på grund av den så kallade minkskandalen. Det saknades juridisk befogenhet för att avliva miljontals minkar under coronapandemin och det socialliberala partiet Radikale venstre tvingade fram nyval som följd av skandalen.

Folketingsvalet 2019 var en stor seger för Radikale venstre som nu i praktiken halverades tillbaka till den nivån partiet hade haft i det föregående valet. I valet den 1 november var det helt nya partier som firade stora segrar men också den socialdemokratiska statsministern Frederiksen hör till vinnarna när partiet fick två tilläggsmandat och gick upp till 50 när det näst största partiet Venstre har 23 mandat.

Paneldiskussionen leddes av biträdande professor Johan Strang från Helsingfors universitet. Med sig hade han biträdande beskickningschef Jesper Stig Andersen från Danmarks ambassad i Helsingfors, journalist och tidigare Nordenkorrespondent Marianne Sundholm från Svenska Yle och universitetslektor Henrik Serup Christensen från Åbo Akademi.

Inledningsvis påpekade Strang att valdatumet sammanföll med Nordiska rådets session i Helsingfors.

– Beslutet av datumet har inget med Danmarks intresse för Nordiska rådet att göra. Radikale venstre ville ha nyval, sade Andersen och intygade att Folketingets interna tidtabeller avgjorde när nyvalet skulle hållas när man hade tvingats till en sådan lösning mitt i mandatperioden.

– Det kom faktiskt en pik mot Danmark i Nordiska rådets session, berättade Sundholm. Norges statsminister Jonas Gahr Støre hade skämtsamt undrat var hans danska kollega befann sig.

På grund av valet var deltagandet från Danmarks sida i Nordiska rådets session betydligt klenare än vad som är brukligt. Om valet menade Sundholm att personfokuseringen, speciellt när det gäller partiledarnas personligheter, är större i Danmark än i Finland. Som ett exempel lyfte hon fram Lars Løkke Rasmussen som lyckades med att starta ett parti från noll. Moderaterne blev det tredje största partiet med 16 mandat bara ett år efter att partiet bildades. Løkke Rasmussen är Danmarks tidigare statsminister och han var partiledare för Venstre 2009-2019.

– Det är ju bättre än Borgen, kommenterade Sundholm underhållningsvärdet av de snabba vändningarna i dagens danska politik.

Christensen menade att regeringsbildningen kan bli svår och därför är det svårt att utse en direkt vinnare i det här skedet.

– Partikartan är oerhört fragmenterat med 12 olika partier representerade i Folketinget.

Andersen påpekade att många väljare var osäkra in i det sista.

Sundholm underströk den socialdemokratiska dominansen med tanke på att det nu finns ett stort parti och det näst största, det konservativliberala Venstre, är över hälften mindre.

Strang påpekade att det röda blocket fick 90 mandat som borde räcka för Frederiksen att fortsätta regera.

– Att gå framåt som regeringsparti är sällsynt, kommenterade Christensen den socialdemokratiska framgången i Danmark. Ändå trodde han att det blir svårt med regeringsbildningen, eftersom Frederiksen har svårt att komma överens med de övriga partierna i det röda blocket.

Andersen påpekade att efter Frederiksens avskedsansökan kommer varje parti att få yttra sin åsikt om vem som får bilda regering efter valet.

Christensen underströk betydelsen av Frederiksens diskussioner med Lars Løkke Rasmussen när det gäller hur lätt det kommer att vara att bilda en regering.

Andersen betonade att Radikale venstre har sagt att en socialdemokratisk enpartiregering är utesluten. Den avgående regeringen är en sådan regering som har förlitat sig på stöd från de övriga partierna i det röda blocket. Nyval blev det när ett av de stödpartierna, det socialliberala mittenpartiet Radikale venstre tvingade det fram.

– Det finns så stora skillnader partierna emellan i det röda blocket att det ser svårt ut med 90 mandat, kommenterade Christensen det röda blockets majoritet och möjligheterna att bilda en funktionsduglig regering på den basen.

– Det är ett jättefrämmande sätt för oss finländare att se på ett resultat, detta med blocken, kommenterade Sundholm den danska blockpolitiken.

Andersen sköt in att blockpolitiken nu har försvagats i och med valresultatet.

– Moderaterne har gjort ett väldigt bra val i mitten och de har inte sagt att om de stöder rött eller blått.

– Det finns alltså ett nytt parti som är varken blått eller rött utan lila, påpekade Strang med hänvisning till det nya tredje största partiet, Moderaterne, ett socialliberalt mittenparti.

– Venstre har gått tillbaka med 10 procentenheter, påpekade Sundholm hur det gick för det ledande borgerliga partiet som gick bakåt från 23 procent till 13.

– Lars Løkke Rasmussen har sagt att han är liberal. Det återstår att se hur äkta hans önskan att luckra upp blockpolitiken är, kommenterade Christensen.

I Danmark har konservativliberala Venstre varit det ledande borgerliga partiet, medan socialliberala Radikale venstre har varit ett vågmästarparti som har kunnat alliera sig både med övriga borgerliga partier och med vänsterpartier. De senaste åren har Radikale venstre räknats till det röda blocket. Venstres tidigare ledare Løkke Rasmussen har ytterst framgångsrikt bildat ett nytt parti som positionerar sig nära Radikale venstre så att han kan ta en vågmästarroll mellan blocken, samtidigt som både Venstre och Radikale venstre har gått kraftigt bakåt.

– Inger Støjberg nådde 8 procent med Danmarksdemokraterne, kommenterade Strang och påpekade att Løkke Rasmussen inte var den enda avhopparen från Venstre som lyckades starta ett nytt parti som gjorde framgång i valet.

– Det är jätteintressant att två tidigare venstrepolitiker kan lämna ett parti som har varit statsministerparti och klara sig så bra, sade Sundholm.

Panelisterna var rätt eniga om att de nya partierna hade bildats kring en person.

– Det finns två personer. Det finns Lars Løkke och det finns Inger Støjberg och det finns egentligen inga partier bakom dem, kommenterade Christensen hur personfixerade rörelser Moderaterne och Danmarksdemokraterne är.

Sundholm betonade att Moderaterne hade vårdfrågorna som centrala i partiets kampanj. Christensen underströk att Lars Løkke Rasmussen själv som statsminister och partiledare för Venstre var upphovsmannen bakom vårdreformen som han nu vill skrota som partiledare för Moderaterne. Danmark har fem sjukvårdsregioner som Moderaterne vill slå ihop till en region som täcker hela landet.

Andersen betonade att valet var ett trygghetsval och energikrisen diskuterades mycket under kampanjen.

Sundholm underströk hur tryggheten hade synts på socialdemokratiska valaffischer som den centrala frågan, vilket gjorde valet till lite tråkigt.

– Även om traditionella valfrågor dominerade, gynnade det inte de traditionella partierna, konstaterade Christensen med tanke på hur dåligt valet gick för Venstre, De Konservative och Radikale venstre. Den socialdemokratiska kampanjen var lyckad men de övriga traditionella partierna gick bakåt.

Christensen ansåg att Socialdemokratiet har tagit över invandringspolitiken från populistpartiet Dansk Folkeparti, vilket har lett till att invandringsfrågorna inte diskuteras så mycket i Danmark längre i den större politiska diskussionen.

– Inom det röda blocket finns det väldigt olika syn på asylpolitiken, nyanserade dock Christensen bilden och menade att där kan det finnas en orsak till varför det blir svårt för Frederiksen att bilda en regering som vilar på det röda blockets majoritet.

Andersen kommenterade kriget i Ukraina såtillvida att energikrisen och krigets ekonomiska konsekvenser har diskuterats mera än själva kriget.

Christensen lyfte fram kritiken av Frederiksens hantering av coronaviruspandemin som något som förenar partierna i det blå blocket men annars har man varit nöjd med Frederiksens ledarskap i kristider.

– Liberal Alliance är ett väldigt liberalt parti som har det största stödet bland de unga väljarna. De har en mycket bra kampanjchef och de syns i sociala medier som TikTok, påpekade Andersen när det gäller ett av valets största vinnare på den liberala sidan där Venstre och Radikale venstre gick bakåt, men Moderaterne och Liberal Alliance hörde till vinnarna.

– Det finns mycket humor på de videor som Liberal Alliance har på TikTok, sade Sundholm.

Strang påpekade att Dansk Folkeparti har varit ett stort parti och nu har man gått ner till 2,6 procent och knappt lyckades hålla sig ovanför spärrgränsen.

– Frederiksen tog deras politik och Støjberg tog deras kandidater. Morten Messerschmidt har inte varit lika synlig och populär som till exempel Pia Kjærsgaard, sade Christensen med syftning på Dansk Folkepartis storhetstid.

Strang kommenterade också att opinionsläget hade alldeles nyligen sett gynnsamt ut för Søren Pape Poulsen och De Konservative, men slutspurten hade misslyckats och partiet fick bara 5,5 procent av rösterna.

– Saker om hans privatliv kom fram, kommenterade Christensen vad som förklarade den dåliga slutspurten.

Pape Poulsens man, som han nu håller på att skilja sig från, hade felaktigt påstått sig vara släkt med Dominikanska republikens president, vilket inte stämde. Dessutom hade Pape Poulsen under sin tid som minister haft inofficiella möten med företrädare för Dominikanska republikens regering, vilket hade kritiserats och ifrågasatts.

– Det är betydande vad en partiledare gör eller säger, sade Sundholm med tanke på betydelsen av Pape Poulsens personliga popularitet för partiets framgång. Han var justitieminister 2016-2019.

Strang kommenterade också Radikale venstres dåliga valresultat och menade att partiet kan ändå ha en viktig position när det gäller regeringsbildningen.

Christensen menade att om Frederiksen lyckas bilda en regering över blockgränserna, kommer hon inte att behöva Radikale venstre. Tillsammans med Moderaterne och Venstre har hon 89 mandat.

Valet i Danmark väckte intresse bland helsingforsbor som hade kommit att lyssna på experternas analys av det komplicerade valresultatet. (Foto: Topi Lappalainen)

Paneldiskussionen åtföljdes av många frågor från publiken. Aura Kostiainen, doktorand i rättshistoria, betonade att Danmarks ghettolagar är emot Europakonventionen och hon undrade om ingen bekymrar sig för rättsstatsutvecklingen. Hon var också bekymrad för att Sverige kommer att ta efter Danmark.

Christensen svarade att han inte är orolig för rättsstaten man man kan förstås diskutera huruvida den förda politiken är bra. Ghettolagarna åtnjuter ett såpass starkt stöd att det inte har uppstått någon stor diskussion om dem.

Strang menade att man i Finland och Norge diskuterar juridik och olika åtgärders grundlagsenlighet på ett helt annat sätt än i Danmark och Sverige.

Martti Issakainen som har bott i Danmark i 25 år påpekade att om man räknar Venstre, Moderaterne och Danmarksdemokraterne ihop, är de tre partierna tillsammans större än Socialdemokratiet. Detta med tanke på att de två nya partierna har båda bildats av en tidigare framstående venstreprofil. Han påpekade också att stödet för Dansk Folkeparti har sjunkit på grund av partiets interna stridigheter och man kan inte bara tala om Messerschmidts bristande popularitet, när högerpopulisten fick otroligt många personröster i EU-valet 2014 och har förr åtnjutit större personlig popularitet än nu.

På högersidan finns också Nye Borgerlige som hör till valets vinnare när partiet fick två tilläggsmandat och har nu sex mandat i Folketinget.

Alternativet lyftes fram som ett av de nyare partierna som lyckades hålla sig ovanför spärrgränsen, med 3,3 procent av rösterna. Christensen förklarade att Alternativet fokuserar på gröna frågor och inte så mycket på ekonomisk politik. Andersen menade att Enhedslistens partiledare Mai Villadsen hade själv sagt sig tro att hennes parti tappade stöd till Alternativet i och med att många ville taktikrösta och hålla Alternativet kvar i Folketinget.

Medan Alternativet är i ett i första hand grönt parti, påpekade Christensen att rödgröna Enhedslisten är arvtagare till en del kommunistiska och marxistiska rörelser där den gamla ideologin för det mesta har glömts bort.

Socialistisk Folkeparti, som gjorde ett starkt val och fick ett mandat till, har enligt Christensen traditionellt stått närmare Socialdemokratiet än vad fallet har varit med Enhedslisten.

Så här ser Folketinget ut efter valet den 1 november. Färöarna röstade redan 31 oktober.

Socialdemokratiet 50

Venstre 23

Moderaterne 16

Socialistisk Folkeparti 15

Danmarksdemokraterne 14

Liberal Alliance 14

De Konservative 10

Enhedslisten 9

Radikale venstre 7

Nye Borgerlige 6

Alternativet 6

Dansk Folkeparti 5

Färöarna och Grönland har sammanlagt 4 mandat, 2 mandat för vardera valkrets. Av den orsaken kommer det fyra partier med en enda folketingsledamot till om man tänker att de danska partierna som tar sig över spärrgränsen är sammanlagt 12 stycken.