Elin Härmälä, vice ordförande i Svenska Finlands folkting, betonar att frågan inte i första hand handlar om huruvida upphandlingen är juridiskt korrekt, utan om vilka konsekvenser reformen får för svenskspråkiga.

– Även om upphandlingen i sig kan ha skötts enligt regelverket, finns det en tydlig risk att tillgången till service på svenska försämras i praktiken. Språkliga rättigheter kan inte bara finnas på papper – de måste fungera i vardagen, säger Härmälä.

Hon understryker att frågan inte enbart gäller en enskild region.

– Det här gäller inte bara Österbotten. När statlig service centraliseras eller konkurrensutsätts utan tillräckliga garantier för språklig tillgänglighet riskerar svenskan att hamna i kläm i flera delar av landet, menar Härmälä.

Enligt Härmälä måste språkliga konsekvenser få större tyngd i statliga reformer och upphandlingar.

– Språklagen ska vara en utgångspunkt i planeringen – inte något som man hoppas kunna lösa i efterhand. Det behövs uppföljning och ansvar för att säkerställa att service på svenska faktiskt finns tillgänglig, säger Härmälä.

Samtidigt efterlyser hon ett bredare perspektiv på hur statlig service kunde organiseras framöver.

– Det finns skäl att se på hur andra nordiska länder har löst motsvarande frågor. I Sverige har man genom statliga servicecenter försökt samla myndighetstjänster och kombinera fysisk och digital service. Det kunde vara värt att utreda om liknande lösningar, anpassade till Finlands tvåspråkighet, kunde stärka tillgången till service på svenska också här, säger Härmälä.

Avslutningsvis betonar hon att frågan ytterst handlar om förtroendet för den offentliga servicen.

– Om människor upplever att de inte kan använda sitt eget språk i kontakten med staten, då urholkas tilliten. Det är något vi måste ta på allvar, säger Härmälä.