Därför känns det bra att vi inleder året med kunskapen om att Svenska Finlands folkting kommer att presentera en ny statistisk rapport över den finlandssvenska befolkningen. Sedan 1981 har de här rapporterna hjälpt oss att förstå vilka trender som faktiskt styr verkligheten, det vill säga befolkningsutveckling, flyttningsrörelser, utbildningsnivåer, livslängd och prognoser. Årets rapport är den tolfte i ordningen och kanske viktigare än någonsin.

Vi lever också i en tid av stora förändringar. Inom social- och hälsovården märks de ekonomiska åtstramningarna tydligt. Välfärdsområdena brottas med krympande resurser samtidigt som kraven på tillgänglig service ökar. Digitala lösningar blir allt vanligare, men de måste fungera lika bra på svenska som på finska. I sådana lägen riskerar språkfrågorna att hamna i skymundan. Just då behövs fakta som mest.

God språkplanering handlar inte bara om vilja, utan om kunskap. Vi måste veta var behoven är störst och var systemen riskerar att svikta. Folktingets arbete under det gångna året visar hur detta ser ut i praktiken. Uppföljningen av FPA:s svenska service, språkskyddsseminarier, diskussioner om digitalisering och artificiell intelligens samt satsningar på svensk undervisning, lärresurser och språkbad är alla exempel på arbete som kräver en stabil faktagrund.

Under 2026 finns flera frågor som är särskilt viktiga också för Österbotten men som är högst närvarande i vardagen. Hur tryggas den svenska vården när ekonomin stramas åt? Fungerar krisinformation och digitala tjänster på svenska när det verkligen gäller? Hur löser vi lärarbristen så att svenskspråkig utbildning håller hög kvalitet även i framtiden? Hur kan språkplanering bli en naturlig del av beslutsfattandet? Alla dessa frågor har en gemensam nämnare. De kräver pålitlig information.

Personligen bär jag med mig en annan sorts statistik, den vardagliga, de samtal jag haft i finskspråkiga styrelserum och med kollegor runt om i landet. För många finskspråkiga familjer är svenskans värde självklart, man vill ge sina barn språkbad, möjligheten att bli mer hemma i Norden och en framtid med fler öppna dörrar. Folktingets verksamhetsplan speglar detta tydligt: Språkbadet växer, nätverken stärks och intresset för svenska ökar. Det finns en framtidsvilja, en optimism som sällan hörs i den offentliga debatten.

Jag tror att en av de viktigaste uppgifterna för Folktinget, och för mig personligen, är att lyfta fram just den realismen. Svenskan står stadigare än myterna gör gällande. Ja, utmaningar finns. Men det existerar också en stark och engagerad minoritet, växande tvåspråkighet, ambitiösa kommuner och ett samhälle som i grunden vill ge alla barn och unga jämlika rättigheter.
2026 kommer att kräva mod av oss. Mod att stå upp för språkliga rättigheter när sparkrav pressar fram snabba lösningar. Mod att kräva kvalitet i svensk vård, elevvård och omsorg. Mod att tala om lärarstigen och utbildningen som nycklar för hela språkets framtid. Och mod att tänka långsiktigt i en tid som belönar det kortsiktiga.

Men det modet växer lättare när vi lutar oss mot kunskap. Fakta skapar trygghet både för dem som planerar samhället och för dem som lever i det.

Det är därför jag möter året med framtidstro. Inte för att allt är enkelt, utan för att vi har verktygen som gör det lättare att navigera rätt. Och för att jag varje dag ser hur mycket värme och respekt det finns för svenskan i Finland, långt utanför Svenskfinland.

Kunskapens ljus gör språket starkare. Och när språket står starkt, gör också vi det.

Elin Härmälä
Första vice ordförande, Svenska Finlands folkting