Kommunerna står inför betydande ekonomiska utmaningar då budgetarna ska fastställas. Många kommuner pressas att både skära i sin verksamhet och överväga höjningar av kommunalskatten. Det här är en direkt följd av regeringens ekonomiska politik. Man har misslyckats med att få kontroll över den skenande arbetslösheten och samtidigt som skattebetalarna blir allt färre har man valt att ge stora skattesänkningar till dem med bäst betalningsförmåga.

Regeringens nedskärningar i statsandelarna till kommunerna drabbar särskilt utbildning, småbarnspedagogik samt kultur- och fritidsverksamhet. Efter social- och hälsovårdsreformen utgör utbildning och småbarnspedagogik kommunernas största utgiftspost, vilket innebär att nedskärningarna i oproportionerligt hög grad slår mot barn och unga – grupper som saknar en egen röst i beslutsfattandet.

Alternativet till nedskärningar är ofta att kommunerna tvingas höja kommunalskatten eller ta lån. Skattehöjningar kan vara nödvändiga för att lindra effekterna av regeringens politik, men det är viktigt att hålla fram att den ökande ojämlikheten i grunden orsakas av regeringens skattesänkningar för höginkomsttagare.

Invånarna vill ha fungerande tjänster. De vill att småbarnspedagogik och utbildning fungerar och att alla ska känna sig trygga i sin vardag. Men istället för att möta det behovet förs i vissa kommuner en politisk tävling om vem som erbjuder den lägsta kommunalskatten, vilket direkt påverkar servicenivån. Det är inte ansvarsfull politik. Däremot väljer många bort kommuner där de centrala tjänsterna inte fungerar.

FSD:s kongress vill uppmärksamma regeringen på att nedskärningarna i kommunernas finansiering drabbar barn, unga, utbildning och kultur.

Resolutionen är antagen på FSD:s kongress i Vasa.