FSD-delegaterna Kaj Andersson (Vanda) och Viktor Kock (Pedersöre) steg upp i  talarstolen och krävde en humanare flykting- och invandringspolitik än vad det politiska programmets föreslagna punkt 3.4 om invandring föreskriver. Därmed lyftes FSD:s historiska roll som partiets samvete återigen fram.

Andersson lyfte fram sin egen bakgrund som människorättsaktivist i sin vädjan till att politiken framför allt ska basera sig på humana värderingar.

-Jag har sedan slutet av sjuttiotalet varit med i rörelser som försvarar mänskliga rättigheter och mänskliga rättigheter är helt motsatta till rasismen.

Andersson anser att invandringspolitik i första hand varken är försvars- eller utrikespolitik utan inrikespolitik. Han vill stryka formuleringen i utkastet till det politiska programmet om att EU:s yttre gränser ska övervakas på ett effektivt och heltäckande sätt. Han höll med om att invandringspolitiken skall vara human.

-En human politik som beaktar mänskliga rättigheter och mänskliga behov ska vi ha i Finland.

Kock kallade vissa formuleringar den invandringspolitiska delen av det politiska programmet ”ett olycksfall i arbetet”.

-4 000 personer drunknar årligen i Medelhavet då de försöker ta sig in till Europa. Lösningen är inte stärkt gränsbevakning eller flera avtal med Erdogan. En socialdemokratisk lösning måste vara en safe passage för att få sin sak prövad.

Kock ställde nyckelfrågor om ekonomins bärkraft och solidaritetens pris. Han menade att när vi diskuterar invandringspolitiken i sådana termer kommer vi alltid att förlora diskussionen. Enligt honom måste diskussionens utgångspunkt bestå i partiets humana socialdemokratiska värderingar.

-Vår ideologi är också varför man skall rösta på oss. När man röstar på SDP skall man veta att man röstar på ett humant parti, därför behövs ingen skrivelse om att invandringspolitiken skall vara accepterad av folket.

Stolt demokratisk socialist

Även partistyrelsens utkast till principdeklaration togs till diskussion under lördagen. Någon större idédebatt tog aldrig fart i de till synes eniga kongressalarna, snarare var det praktiska aspekter som engagerade. Önskemål framfördes om att deklarationen, som i dagsläget endast är översatt till svenska, också bör översättas till lättläst finska och engelska. 

FSD:s Folke Sundman, som deltagit i arbetet med principdeklarationen, passade ändå på att slå ett slag för den demokratiska socialismen.

– Jag är demokratisk socialist och jag är det med stolthet, citerade Sundman förebilden Olof Palme.

Brandtalet som följdes styckades upp i två delar, då den på förhand utsatta tiden inte räckte till. Sundman hann ändå framföra sina förhoppningar om att snart även få vara stolt över att den demokratiska socialismen förblir en del av SDP:s grundidentitet. 

– Enligt mig är den demokratiska socialismen som begrepp fortfarande värdefullt och användbart. I synnerhet av två anledningar: historien och framtiden. 

Sundman konstaterade att socialismen som begrepp har missbrukats upprepade gånger genom historien – inte minst av kommunisterna och nationalsocialisterna. Endast en strömning står däremot fast än idag: den demokratiska socialismen. 

– Vi måste ha tillräckligt med självförtroende för att säga som det är: det var vi som gick ur de här ideologiska striderna som vinnare – och det är vi stolta över. 

Och än är socialismens roll inte utspelad. Enligt Sundman förutsätter också dagens globala utmaningar att det offentliga har en styrande makt  gentemot marknadskrafterna och de privata vinstintressena. 

– Världen är på väg i en riktning där nygamla idébegrepp igen kan ha förklaringskraft.