– Det är oroväckande att utbildning och inkomstnivå allt mer går i arv. Finland får inte vara ett land där din bakgrund bestämmer vad du ska bli, säger föreningens ordförande Rebecca Åkers.

Föreningen lyfter också upp de kategorier där Finland presterar i botten av rankingen. Till dessa hör de stora skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskaper, och den bristande känslan av delaktighet för elever med invandrarbakgrund.

– Vi kan inte arbeta för jämställdhet utan att se de problem vi har. Hur kan vi inkludera de som har det svårt i skolan? Pojkars svaga läsförmåga är ett riktigt problem där vi måste syna bakgrundsorsakerna.

Åkers påpekar även hur sämre resultat påverkar Finlands ställning och konkurrenskraft. Flera länder presterar nu högre än Finland i totalrankingen.

– Vi kan inte längre tala om att vi har världens bästa skola då resultatet har sjunkit sedan 2006. Utbildningen måste göras till en prioritet. Utbildning är en hållbar framtidssatsning, den kan inte sparas på för att balansera böckerna, säger Åkers.

Sveriges resultat visar en svag uppgång i resultaten, trots att resultaten inkluderar en stor del nyanlända och testen mäter språkkunskap. Det kan spekuleras i om satsningarna i lärarresurser den senaste regeringsperioden i Sverige kan vara en orsak, framhåller FSUD.