Med “lamabarn” avses de som var barn då Finland befann sig i 90-talets lågkonjunktur och som har visat sig ha en betydligt högre andel brottslighet, mer mentala hälsoproblem och i genomsnitt lägre utbildning än andra finländare.

– Detta har bland annat berott på en hög arbetslöshet och alkoholproblem bland deras föräldrar och dålig socialvård på grund av de inbesparingar som gjordes i och med den ekonomiska lågkonjunkturen, skriver FSUD:s ordförande Filip Dahlskog och vice ordförande Pontus Westmalm i ett pressmeddelande.

De uppmanar de finländska beslutsfattarna att inte göra samma misstag då Finland nu står inför en ny kris. Coronavirusets följder har redan slagit hårt mot barn och unga, påminner FSUD.  Utöver att utbildningen påverkas riskerar många även att bli utan jobb.  

– Många ungas första jobb är inom servicebranschen, en bransch som lidit hårt av coronakrisens framfart. På ett oetiskt sätt har många unga trots att de blivit lovade jobb fått besked om annat bara en månad före sommaren.

– Även unga som arbetat under året har lidit hårt. Vid permitteringar och samarbetsförhandlingar är det ofta de sist anställda som får gå först, vilket gör att lotten ofta faller på unga.

FSUD uttrycker oro för följderna detta kan få för ungas välmående.

– Oron och osäkerheten har lett till en ökad ångest hos unga och den utdragna isoleringen kommer att få följder för de ungas psykiska hälsa. Dessutom lär familjevåld och alkoholkonsumtion ha ökat, något som bådar illa för barn och ungas säkerhet.

Istället för nedskärningar och inbesparingar uppmanar FSUD till satsningar och reformer för att förbättra ungas vardag och välmående.

– Riksdagsledamöter: genomför de reformer som är avsedda att förbättra ungas vardag, som förlängd läroplikt, socialskyddsreform och garanti för mentala hälsotjänster. Kommunfullmäktigeledamöter: spara inte på ungas välmående genom att dra in fritidsaktiviteter, psykologtjänster eller förstora skolgrupper.

– Nästa generation behöver er. Vi unga behöver er.