För min treåring innebär det bara en halv dag på dagis och en halv dag på mammas jobb. Jag vet inte hur mycket jobb jag får gjort, men gör i alla fall ett försök. Och visst är det roligt att kunna visa upp arbetsplatsen för barnet, visa vart mamma går om morgnarna och vad som händer där. Jag är lyckligt lottad som har ett jobb där en sådan lösning alls är möjlig.

Men faktum är att dagis och den kunniga personalen där är avgörande för att min vardag ska fungera, men också för jämlikheten och jämställdheten i vårt nordiska välfärdssamhälle. Den kommunala dagvården gör att båda föräldrarna har möjlighet att jobba utanför hemmet, vara ekonomiskt oberoende och utnyttja sin potential.

En kvalitativ småbarnspedagogik minskar också ojämlikheten i samhället. Alla barn drar nytta av en kvalitativ småbarnspedagogik, mer än av någon senare utbildning. Men mest nytta får barn från sämre lottade familjer och minskar alltså betydelsen av skillnader i familjebakgrund. Kontakten med mångsidigt utbildad dagispersonal innebär också att man i ett tidigt skede kan hjälpa de barn och familjer som behöver extra stöd. Satsningar på kvalitativ småbarnspedagogik är investeringar i framtiden och alla barns lika möjligheter.

En stor del av dagispersonalen protesterar idag mot förslaget att två tredjedelar av personalen år 2030 ska vara barnträdgårdslärare, varav hälften med kandidatexamen från universitet, medan en tredjedel kan vara barnskötare. Idag gäller det motsatta, två tredjedelar är barnskötare och en tredjedel är barnträdgårdslärare.

Det är rätt ambition att höja utbildningsnivån och det pedagogiska kunnandet i dagvården – den internationella rekommendationen är att 50 procent borde vara barnträdgårdslärare – men regeringens förslag är inte realistiskt. Det råder redan brist på behörig personal och utbildningsvolymerna och resurserna räcker inte till för att nå lagförslagets krav.

Erkänner vi den kvalitativa småbarnspedagogikens betydelse för barn och samhället, så gäller det att visa det erkännandet också i praktiken. Det gäller lön och arbetsförhållandena, men också alla barns lika rättigheter. Regeringens nedskärningar har lett till att alla barn inte har lika tillgång till kvalitativ småbarnspedagogik, då gruppstorlekarna och rätten till heldagsvård varierar från kommun till kommun. Det måste rättas till.

Ska vi ge alla barn fördelarna av en kvalitativ småbarnspedagogik gäller det att öka deltagandet i småbarnspedagogiken till nordisk och europeisk nivå från nuvarande 75 procent av fyraåringarna närmare Sveriges 96 procent och Frankrikes 100 procent. Ett viktigt led i den utvecklingen är att göra småbarnspedagogiken avgiftsfri, precis som annan utbildning. Något som socialdemokrater i kommunerna runt om i Svenskfinland redan jobbar för.

Hildur Boldt

Verksamhetsledare, Finlands svenska socialdemokrater

SDP:s utlåtande om regeringens förslag till lag om småbarnspedagogik hittas här.