De båda humanitära organisationerna kritiserar den amerikanska presidenten Donald Trumps hårda linje, som går ut på att utöva ”maximala påtryckningar” mot Iran. Detta eftersom organisationer menar att politiken också leder till att personer som drabbats av översvämningar, samt många afghanska flyktingar i landet, går miste om avgörande humanitär hjälp.

Norska flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland varnar för att stödet till närmare 82 000 behövande i Iran kan komma att upphöra inom kort, eftersom hans organisation inte lyckas få igenom de resurser som behövs i landet.

– Vi har nu under ett helt års tid försökt att hitta en bank som kan och är villig att skicka över pengar från västliga biståndsgivare till stöd för afghanska flyktingar och offer för katastrofer i Iran, men vi slår hela tiden i väggen, säger han.

Jan Egeland hävdar att de sanktioner som USA infört mot Iran är så omfattande att banker inte är beredda att genomföra transaktioner för humanitära insatser.

– Om alla bankkonton blockeras, så gäller det också leveransen av nödvändigt bistånd till utsatta människor.

Samtidigt uppger Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen i Genève, att man har samlat in medel för offer för översvämningar i Iran, som sedan inte har kunnat skickas vidare till organisationens lokala avdelning, IRCS. I ett pressmeddelande skriver federationen att det rör sig om motsvarande tre miljoner euro som samlats in men inte kunnat överföras.

Förra året meddelade Donald Trump att USA lämnar det kärnenergiavtal som världens stormakter upprättade med Iran 2015, och samtidigt infördes skarpa sanktioner mot den islamiska republiken i syfte att stänga Iran ute från världsekonomin.

Donald Trump hänvisade till att avtalet inte var tillräckligt effektivt när det gäller att förhindra Iran att utveckla kärnvapen, eller för att förhindra landet från att ge stöd till utländska milisgrupper.

Den amerikanska regeringen hävdar att sanktionerna är riktade mot Irans energisektor och regimens främsta företrädare, och inte gäller nödvändiga varor som mat, läkemedel och humanitära förnödenheter.

Storbritannien, Tyskland och Frankrike har som ett svar på USA:s sanktioner utvecklat ett verktyg för handel med Iran kallat Instex, som är tänkt att möjliggöra handel mellan EU och Iran vid sidan av det amerikanska finanssystemet.

Dock har det kommit uppgifter om att en oro över de amerikanska sanktionerna har gjort att många banker valt att inte engagera sig i Instex.

Enligt Jan Egeland är problemet den oro som finns bland banker för att stöta sig med USA – vilket gör att de inte vill överföra de biståndspengar som hans organisation fått från europeiska stater för att kunna bedriva humanitärt arbete för de många fattiga afghanska flyktingar som finns i Iran.

Enligt uppskattningar befinner sig tre miljoner afghaner i grannlandet Iran efter att ha flytt från konflikter, fattigdom och naturkatastrofer i hemlandet.