USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield sade nyligen inför säkerhetsrådet att det inte finns ”någon god sida” i den förödande konflikten som nu har pågått i ett års tid. I konflikten strider regeringsstyrkor mot Tigreanska folkets befrielsefront, TPLF, vars rebeller tillsammans med allierade grupper har avancerat söderut i landet.

Landets premiärminister Abiy Ahmed mottog Nobels fredspris 2019. Nu är en han en av de drivande i den brutala konflikten, där båda sidor anklagas för krigsförbrytelser och människorättsbrott.

Kriget har utlöst en enorm humanitär kris samtidigt som den etiopiska regeringen av politiska skäl förhindrat FN-organ och biståndsorganisationer att nå ut med mat och vårdinsatser.

Tiotusentals människor uppges ha dödats i striderna och upp emot två miljoner ska ha drivits på flykt. Dessutom rapporteras det om hur allt fler våldtäkter begås som en del av krigföringen. Enligt internationella biståndsorganisationer är närmare sju miljoner människor nu i akut behov av humanitär hjälp.

Vid mötet inom säkerhetsrådet betonade Linda Thomas-Greenfield att både regeringssidan och TPLF och dess allierade grupper omedelbart måste inleda förhandlingar om ett eldupphör.

– Det är dags att lägga ned vapnen. Detta krig mellan arga män – som drabbar kvinnor och barn – måste få ett slut, konstaterade FN-ambassadören.

Det handlar om vapen som till stora delar uppges komma från två av säkerhetsrådets permanenta medlemmar – Ryssland och Kina.

Alexandra Kuimova, forskare vid Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri, säger till IPS att Ryssland tillsammans med Ukraina stått för en mycket stor del av de vapen som importerats till Etiopien under de senaste 20 åren.

Men även flera europeiska länder har under denna period sålt vapen till Etiopien. Det handlar bland annat om stridshelikoptrar från Ungern, franska pansarfordon som finansierats av USA och övningsflygplan från Tyskland.

Stephen Zunes är professor vid fakulteten för Mellanösternstudier vid universitetet i San Francisco och har länge granskat det politiska spelet inom FN:s säkerhetsråd. Han säger till IPS att många av de konflikter som pågår i Afrika inte skulle vara möjliga, ”om det inte var för de västerländska vapen som skickas till de stridande parterna”.

De senaste tio åren har även Kina blivit en av de största leverantörerna av krigsmateriel till Etiopien, i form av bland annat luftförsvarssystem och bepansrade fordon, enligt Alexandra Kuimova.

Samtidigt fortsätter även striderna i det närliggande Jemen. De flygangrepp som utförs där leds av Saudiarabien – ett land som importerar stora mängder vapen från två andra permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd; USA och Storbritannien.

Alexandra Kuimova säger att Sipri just nu granskar den vapenexport som gått till Etiopien och Eritrea under det senaste året.

Det är dock ett svårt arbete på grund av bristande transparens. Etiopien har inte lämnat in några rapporter om landets vapenimport till FN:s register över konventionella vapen, Unroca, sedan 1997. Och Kina, som anses vara ett av de länder som exporterat mest vapen till landet på senare år, slutade skicka in sina rapporter till Unroca 2018 – och har heller inte rapporterat sina vapenförsäljningar till Etiopien under föregående år.