Industrifacket representerar drygt 200 000 medlemmar runtom i landet i 35 avtalsbranscher bland annat inom teknologi-, kemi-, och trävaruindustrin men också bland annat i tvätterier, tryckerier, och inom jordbruket.

Drygt 33 procent av de medlemmar som svarat meddelade att de stöder Socialdemokraterna. Stödet för Sannfinländarna låg på 24 procent och Vänsterförbundet 14 procent. Runt 16 procent delade inte med sig av sin åsikt. En procent av deltagarna i medlemspanelen stöder SFP.

– Bland de yngre medlemmarna finns det ett stöd för sannfinländarna vilket speglar resultatet i nationella undersökningar av partiunderstöd i olika åldersgrupper. Stödet för socialdemokraterna stiger ju äldre man blir. Vänsterförbundet har ett jämnare stöd i åldersgrupperna, säger Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila.

Anttila betonar att undersökningen speglar endast organiserade arbetstagares åsikter och gäller nödvändigtvis inte för arbetstagare som inte organiserat sig fackligt. Enligt Anttila finns det något av ett samband mellan deltagande i samhälleliga institutioner som fackföreningar och politiskt deltagande.

Nästan hälften vill se Sanna Marin som statsminister

Stödet för statsminister Sanna Marin (SDP) är på en hög nivå bland Industrifackets medlemmar. 44 procent av de som svarat på enkäten vill se Marin fortsätta som statsminister efter riksdagsvalet. Stödet för sannfinländaren Riikka Purra ligger på en betydligt lägre nivå, 16 procent. Stödet för Vänsterförbundets ordförande Li Andersson ligger på sju procent medan Petteri Orpo (Saml) har ett stöd på 4 procent bland Industrifackets medlemmar.

– Marin har ett jämnt stöd bland både män och kvinnor. Purra har ett starkare stöd bland männen, berättar Anttila.

Ett starkt stöd för strejker och en tydlig gräns mellan jobb och fritid

Medlemspanelen fick också ta ställning till flera aktuella politiska frågor. Bland annat rätten till att inte vara anträffbar för arbetsgivaren utanför arbetstid får ett stöd av nästan hälften av hälften av de som svarat.

– Det är förvånande att ”right to disconnect” får ett så här brett stöd bland industriarbetarna. Arbetsgivarna brukar inte lika ofta vara i kontakt med produktionspersonal utanför arbetstid om man jämför med tjänstemännen som i högre grad har möjlighet till distansarbete och en flexibel arbetstid. Svaren kan tolkas vara uttryck för en mer principiell åsikt om att fritiden är arbetarens egen, säger Anttila.

Till och med nio av tio som svarat meddelar att de är beredda att gå i politisk strejk om följande regering vill gå åt lönerna genom lagstiftning. Enligt Anttila är det arvet från regeringen Sipilä 2015-2019 som spökar här.

– Konkurrenskraftsavtalet och hotet om så kallade tvångslagar lämnade ett trauma hos många medlemmar. Industrifacket har sedan åren med konkurrenskraftsavtalet kontinuerligt gjort mätningar på medlemmarnas vilja att delta i politiska stridsåtgärder. Viljan har hållits på en hög nivå år efter år, berättar Anttila.

I medlemspanelen fick medlemmarna också uttrycka sin åsikt om Finlands medlemskap i Nato. Fyra av fem medlemmar, 81 procent, svarade ”helt av samma åsikt” eller ”delvis av samma åsikt” till påståendet ”Finland borde gå med i Nato”.

Så här gjordes undersökningen

Den del av medlemspanelen som berör riksdagsvalet samlades in 8-19.3.2023. Enkäten besvarades av 1 442 medlemmar i Industrifacket. Svarsprocenten var hög (50 %).

I medlemspanelen svarar Industrifackets medlemmar på olika frågor. Svaren används som grund i beslutsfattandet inom förbundet och som stöd för verksamheten och medlemsservicen. Industrifackets medlemspanel är öppen för alla medlemmar i arbetslivet som har en e-postadress.

Det är frivilligt att delta i medlemspanelen. I den nuvarande medlemspanelen finns 2 863 medlemmar.