Sedan Rysslands invasion av Ukraina har över 1,5 miljoner människor flytt Ukraina, de flesta av dem kvinnor och barn. Samtidigt fortsätter läget vara katastrofalt också i bland annat Jemen och Afghanistan.

– Vi behöver göra allt vad vi kan för att hjälpa de som drabbas av krig och förtryck och arbeta för bland annat så kallade humanitära korridorer, säger Kvarnström.

Samtidigt är klimatkrisen också en jämställdhetskris, enligt Kvarnström. Den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel visar att människan orsakat klimatuppvärmning som redan nu leder till klimatrelaterade katastrofer och påverkar livet för miljarder människor över världen.

– Klimatkrisen leder till naturkatastrofer och i dem dör enligt FN 14 gånger fler kvinnor och barn än män på grund av att de inte har samma sociala och ekonomiska rättigheter som män, säger Kvarnström.

Delvis positiv utveckling i Finland

På hemmaplan går mycket i rätt riktning inom jämställdhetsområdet. Nyligen presenterades regeringens nya lagförslag om sexualbrott. Lagen är tänkt att träda i kraft 1.1.2023. Reformen förbättrar offrets ställning och fokuset ligger på att den personliga integriteten och sexuella självbestämmanderätten stärks. Lagstiftningen moderniseras och straffen blir hårdare, i synnerhet då det gäller sexualbrotten som berör barn.

En annan viktig förändring är att lagstiftningen om våldtäkt ses över och ändras så att den baserar sig på brist på samtycke. Även då det kommer till andra sexualbrott kommer samtycke bli centralt.

– En samtyckeslag blir äntligen verklighet, bara riksdagen godkänner den efter behandling, och rättar till orättvisor som många lider av idag. Det är vanligt att våldtäktsoffer paralyseras och att gärningsmannen därför inte döms trots brist på samtycke, varpå lagändringen är väldigt, väldigt viktig, säger Kvarnström.

-En annan konkret och välbehövlig förändring är att ingen längre behöver finna sig i att få så kallade dickpicks som man inte önskat. I fortsättningen kan det leda till böter och det får förhoppningsvis slut på beteendet, fortsätter Kvarnström.

Ett annat stort steg åt rätt håll är regeringens familjeledighetsreform som träder i kraft i augusti.

– Familjeledighetsreformen ökar flexibiliteten, ger mera närvarande föräldrar och främjar jämställdheten i arbetslivet. I augusti detta år träder lagen i kraft och det är något att se fram emot. Därtill har en nationell barnstrategi blivit färdig. Målet är ett samhälle som respekterar barnets rättigheter och att skapa en vision för ett barn- och familjevänligt Finland som sträcker sig över flera regeringsperioder, berättar Kvarnström.

Utöver lagstiftning behövs det även attitydarbete för att komma åt grundproblemen samt resurser för att se till att exempelvis antalet skyddshemsplatser är tillräckligt.

– Antalet stödtjänster för offer för våld måste höjas så att det motsvarar behovet och tillräckliga resurser behöver reserveras ur statsbudgeten. Mycket arbete kvarstår för att stärka kvinnors rättigheter och skapa en trygg vardag för alla, inte minst för ekonomisk jämställdhet. Kvinnor är underrepresenterade i bolagsledningar och kvinnodominerade yrken saknar ofta den lönenivå som vore motiverad sett till utbildningskrav och arbetsbild, säger Kvarnström.