Kajander är tjänstledig som grundtrygghetschef i Hangö och förbereder nu Västra Nylands välfärdsområde i egenskap av projektchef.

– Social- och hälsovårdsreformen har planerats i 14-15 år. Tidigare talade man om valfrihet, nu talar man om välfärdsområden som producerar sin egen social- och hälsovård.

Finland ska indelas i 21 välfärdsområden samt Helsingfors. På diskussionstillfället som ordnades av Karis-Billnäs socialdemokrater gällde det att få reda på vad vårdreformen innebär ur synvinkeln av just Västra Nylands välfärdsområde.

De nya lagarna, cirka 40 av dem samt 100 andra lagar som ska ändras, ska vara i kraft i början av 2022. Ett regionfullmäktige ska väljas i mars 2022, medan en temporär förvaltning får ha hand om ärendena som tillfaller det nya organet innan dess. Kajander påpekade att alla kommuner inom det nya förvaltningsområdet har svenskspråkiga invånare, i Raseborg den högsta andelen 64,9% och i Högfors den lägsta 0,9%. Det största antalet svenskspråkiga finns inom området i Esbo som också annars har den största befolkningen.

– C-10 området finns redan med social- och krisjour sedan 2019 och transportcentralen har beräknad start i mars 2021, påminde Kajander.

Enligt Kajander är vårdreformens mål lättillgängliga, likvärdiga och kvalitativa social- och hälsovårdstjänster både på finska och svenska. En strukturreform genomförs som leder till en social- och hälsovårdscentral för området, med gemensamma digi- och ict-lösningar samt administrationen av Västra Nylands välfärdsområde.

Riksdagsledamot Kvarnström talade om den politiska sidan av vårdreformen.

– Valfrihet kan låta bra men vad den tidigare reformen handlade om var utförsäljning av den gemensamma egendomen och privatiseringskrav. Den nya reformen med sina välfärdsområden handlar om att inte ge makten och egendomen åt den privata sidan.

Reformen är enligt Kvarnström inte lika stor som vad den borgerliga regeringen eftersträvade men något som rimmar bra med SDP:s linje.

– Vårdreformen är en kompromiss men inte den typen av kohandelskompromiss som senast mellan Centern och Samlingspartiet, konstaterade Kvarnström.

Krista Kiuru har som familje- och omsorgsminister varit tongivande i regeringen och Kvarnström var nöjd med hennes insatser.

– Ur västnyländskt perspektiv är det bra att det inte blir hela Nyland som välfärdsområde, sade Kvarnström som redogjorde i grova drag för reformens finansieringsmodell och dess utjämningsmekanism.

– En ny förvaltningsnivå kan man se som ett minus men man får bredare axlar och bland annat enhetligare digisystem.

Kvarnström trodde att i framtiden kommer det nya förvaltningsområdet att behöva att få beskattningsrätt fast sådant inte ingår i initialskedet av reformen. Han var nöjd med att reformen verkar bli av coronakrisen till trots.

Nina Wessberg förde ordet under den livliga diskussionen som följde efter Kajanders och Kvarnströms inledningar. Det kom många frågor, bland annat av Holger Wickström om skolpsykologernas position och om företagshälsovården, av Frank Holmlund om läkarbristen och av Sirkka-Leena Holmberg om digi- och ict-tjänsterna.