– Det viktigaste för oss när det gäller vårdreformen är att dess målsättningar kan förverkligas samtidigt som privatiseringskravet som regeringen Sipilä hade har slopats. Där fanns en risk att sälja bort en stor del av vår välfärd.

Välfärdsområden är vad de nya vårdlandskapen officiellt kommer att kallas. Det finns redan andra enheter som heter landskap men de nya områden kommer troligen att heta landskap i folkmun och enligt Kvarnström är det också viktigt för Centern att bruka benämningen landskap.

– Välfärdsområde är egentligen ett ganska socialdemokratiskt klingande ord. Det kan ha betydelse sedan när val hålls vad områden kallas. Oavsett vad de heter kan man säga att det blir Centerns paket med SDP:s innehåll. Det blir inte sådana landskap som övertar fler uppgifter. Det är social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsten som reformen gäller.

Kvarnström betonar att det aldrig har varit fråga om att förbjuda privata eller tredje sektorns aktörer inom vården, något som FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk lyfte fram i sin insändare nyligen. Regeringen Sipiläs modell innehöll både privatiserings- och sparkrav som inte finns i den nya modellen.

– Det ska vara lika mycket kostnader och inkomster som överförs till de nya välfärdsområdena. Vad som gäller är att stävja kostnadsutvecklingen. Staten kommer att skjuta till lite så att utjämningen mellan områden blir rättvisare än i tidigare förslaget och vid behov skjuta till vad som krävs så att områdena alltid kan ta hand om de lagenligt garanterade tjänsterna.

Ett sätt att påverka kostnaderna är integrationen och effektiviseringen som kommer av att det är färre aktörer som har hand om social- och hälsovården.

– Vården kommer att skötas på ett smartare och mer förebyggande sätt. Summorna som reformen gäller är hujsiga, nästan 20 miljarder euro, till största delen skatter men också statsandelar.

I kommunalvalet kommer det att diskuteras vårdfrågor, det är Kvarnström övertygad om.

– Folk är alltid intresserade av vårdfrågor fast det skulle vara en kortare tid som vården kommer att vara på kommunernas ansvar. Dessutom har tidigare reformer misslyckats och väljarna kommer att tro att det nya systemet gäller först sedan när det är verklighet.

Kommunerna har enligt Kvarnström varit för belastade. Uppgifterna har blivit fler och statsandelarna har inte följt samma tempo. Ökande kostnader för vården kommer inte att drabba kommunernas ekonomi sedan när vården överförs till välfärdsområden.

Olika kommuner har olika ekonomiska situationer och ABL ställde frågan om hur reformen upplevs i Kvarnströms hemkommun Raseborg.

– Utlåtandet var relativt kritiskt och utjämningsmekanismen ansågs vara för grov. Det nya området är mycket bättre för Raseborg än om hela Nyland skulle ha varit ett område. Det är inte realistiskt att ha bara Raseborg, Hangö, Ingå och någon till som ett välfärdsområde. Esbo har visserligen en annorlunda åldersstuktur med en yngre och växande befolkning som kommer att medföra Esbokoncentrerade investeringar inom det nya området.

Kvarnström kommenterar den regionalpolitiska aspekten av finansieringsfrågan.

– Alla som så att säga förlorar i reformens utjämningsmekanism vill förlora mindre. Men målet är en jämn tillgång till vården i hela landet. Det är till exempel mycket svårt att komma med en vårdreform som skulle falla Helsingfors i smaken.

I finansieringsmodellen finns 85 faktorer som påverkar vårdbehovskriterierna, varav ungefär 50 är olika sjukdomar, vilket gynnar huvudstadsregionen. Utjämningen sker stegvis. Kvarnström är nöjd med att den språkliga faktorn höjdes.

– Små skillnader har stor betydelse för att vården kan tryggas på svenska.

Om skillnaderna mellan SDP och SFP konstaterar Kvarnström att SDP representerar hela landet, också sådana områden som ser ett plus i utjämningen i reformen. De SDP-politiker som representerar sådana områden som förlorar i reformen har påverkat att finansieringsmodellen justerades och SFP har ingalunda varit ensamt om att försvara nyländska, österbottniska och åboländska intressen.

– Maria Guzenina har varit mycket aktiv. Jag skrev en hälsning till den nyländska kretsens nyhetsbrev där jag betonar att modellen måste justeras, vilket också skedde. Att Nylands röst hörs inom SDP-gruppen har betydelse för hur reformen ser ut.

Att fastighetsskattens betydelse kommer att öka från 5 procent till 13 procent av kommunernas inkomster efter vårdreformen uppfattar Kvarnström som politiskt mycket intressant, något för alla partier att fundera på i kommunalpolitiken.

Huruvida reformen kommer att råka ut för svårigheter så som har drabbat tidigare försök till vårdreform beror i hög grad på reformens grundlagsenlighet.

– Här har vi strävat efter att vara bättre förberedda än regeringen Sipilä. Vissa verktyg finns redan nu med för att säkerställa grundlagsenligheten.

Kvarnström hoppas att det blir bara smärre förändringar i utskottsbehandlingen av vårdreformen. Tidigare har ambitionsnivån varit så hög att det har bidragit till att det inte har gått att åstadkomma en vårdreform.

– Regeringens vårdreform är trots sin enorma betydelse en snäll och försiktig variant som är mindre än de tidigare riksdagsperiodernas förslag, slår Kvarnström fast.