Projektledare Mikael Hiltunen från nätverket Svenska nu hälsade gästerna välkomna och folktingssekreterare Christina Gestrin presenterade Folktingets verksamhet.

Folktingssekreterare Christina Gestrin presenterade Folktingets verksamhet på seminariet i Kervo. (Foto: Topi Lappalainen)

Hiltunen berättade att Kervo har en längre tid haft det svenskspråkiga daghemmet Trollebo som drivs av Folkhälsan och dessutom Svenskbacka skola i tio år.

Johanna Lindholm berättade om vad tvåspråkigheten innebär för Vanda-Kervo välfärdsområde. Hon är sakkunnig inom social- och hälsovård på Kommunförbundets svenska enhet.

– All service måste ordnas både på finska och på svenska. Kunden har rätt att använda sitt modersmål i hela servicekedjan.

– Svenskan glöms ofta bort när man talar om digitala tjänster, påminde Lindholm som menade att det ofta är först i efterskott som man kommer på att också de skulle finnas på svenska.

Servicekedjan kan se annorlunda ut på svenska än på finska och all service kan inte ordnas på svenska i alla av de tvåspråkiga välfärdsområdena. Därför finns det en samarbetsplikt när det gäller service som ett område inte kan ordna på svenska men ett annat kan.

Exempelvis Kårkulla producerar sådana tjänster som välfärdsområden inte självständigt kan producera på svenska. Samarbetsplikten grundar sig på välfärdsområdens egna behov.

– Ett tvåspråkigt välfärdsområde bör ha en nationalspråksnämnd, berättade Lindholm. Invånarna bör informeras både på finska och på svenska.

Områden kan också frivilligt köpa tjänster från ett annat område eller områden i fråga kan ordna dem tillsammans. Vanda-Kervo är ett bra exempel på ett område som behöver samarbete för att kunna erbjuda service också på svenska.

Johanna Lindholm är sakkunnig inom social- och hälsovård på Kommunförbundets svenska enhet. (Foto: Topi Lappalainen)

Susanne Laine är koordinator för svenskspråkiga tjänster i Vanda stad. Hon berättade om de nationella målsättningarna för social- och hälsovårdsreformen.

– Vanda är en tvåspråkig kommun och vi har strukturer som vi kan dra nytta av i övergången till välfärdsområdet. 2,4 procent av befolkningen i Vanda har svenska som modersmål. Vanda har också många invånare som har ett annat modersmål än svenska eller finska.

– Det gäller att ta hänsyn till behoven av de båda kommunerna i det nya välfärdsområdet, kommenterade Laine. Hon påminde om att områdesvalet är en chans att påverka också när det gäller tvåspråkigheten.

Målsättningen är fungerande servicekedjor som stöder kunden.

Kårkulla ska upplösas som samkommun och alla dess tjänster överförs till åtta tvåspråkiga välfärdsområden. Ändå finns det kvar service som bör produceras centraliserat.

I politikerpanelen ingick social- och hälsovårdsnämndens ordförande Laura Tulikorpi från De gröna i Kervo och stadsstyrelsens I vice ordförande Iiro Silvander från Sannfinländarna.

– Det är mycket viktigt att man kan bruka sitt eget modersmål och att de språkliga rättigheterna förverkligas, sade Tulikorpi. Hon berättade att när hon arbetade på Stockmann, gav hon gärna service på svenska men vågade inte ta på sig flaggan som markerar kunskaper i språket.

– I Kervo hör man ganska lite svenska. Med tanke på Kervos målsättning att vara en bildningsstad är det viktigt att det finns undervisning på svenska i Kervo, sade Tulikorpi.

– Jag har en positiv inställning till alla språk. Som ung gick jag i dagis på ett tvåspråkigt ställe och då kunde jag svenska bättre än idag, konstaterade Silvander.

– Kervo har blivit omnämnd 1443 i historiska källor för första gången med det svenskspråkiga namnet, upplyste Mikael Hiltunen.

– Förr var den svenskspråkiga befolkningen riktigt stor och de spelade en stor roll bakom den industriella utvecklingen i Kervo. 1881 grundades Finlands största och mest moderna tegelbruk i Kervo, berättade Silvander med stolthet och upplyste dessutom om Orno Ab:s historiska betydelse för Kervo. Deras fabrik var där från 1930-talet till 2000-talet.

– Svenskbacka har funnits i tio år. Kervo blev enspråkigt finskt på 1950-talet och nu är riktningen uppåt. Nu kommer svenskan att synas igen för att social- och hälsovårdstjänsterna kommer att finnas på två språk, sade Tulikorpi.

– Skolan var under nedläggningshot i början av fullmäktigeperioden trots att den har vuxit och är en av de största språköskolor, konstaterade Hiltunen.

– Vi kan inte utnyttja elevvården i Tusby för att den kommer att finnas i Mellersta Nylands välfärdsområde, konstaterade Tulikorpi om valet av välfärdsområde som för Kervos del gällde antingen Vanda eller Mellersta Nyland.

– Undervisningen på svenska och engelska är faktorer som attraherar folk till Kervo. Vi sannfinländare vill betona vår egen historia och det finska språkets betydelse men inte har vi något annat emot svenskan än frågan om tvångssvenska i finska skolor, upplyste Silvander.

Bland de närvarande fanns Karin Ihalainen, initiativtagare till Svenska skolan i Lahtis som besöker alla språköar som projektledare för Kommunförbundets språköprojekt samt socialdemokraterna Tuula Lind, medlem i Kervo stadsstyrelse och Jouni Gustafsson, verksamhetsledare för SDP:s nyländska krets.