– Det ska bli spännande och intressant. Kommunikation på svenska är en del av jobbet och det har jag hållit på med förut. Jag ser också fram emot att jobba med flerspråkig kommunikation. För PAM är det viktigt med kommunikation till invandrare, berättade Boldt.

De största språkgrupperna bland PAM:s medlemmar utöver de som talar inhemska språk är de som talar estniska och ryska. Det mesta av PAM:s kommunikation är på finska, svenska och engelska.

– Samma spelregler ska gälla för alla. Vi ser mer mångfald i arbetslivet, vilket är glädjande, men det finns utmaningar med social dumping och att man utnyttjar invandrare i arbetslivet. Därför är det viktigt att de får veta sina rättigheter och vart man kan vända sig om det uppstår problem. De behöver få information på ett språk de förstår. Det gäller många olika språkgrupper och det finns ett varierat behov på information.

Boldt påpekar att servicebranschen ofta går i bräschen när det gäller nya utvecklingstrender.

– Det gäller till exempel plattformsekonomin. Det ska vara schyssta villkor för alla.

Utmaningar med coronakrisen

Om sitt gamla jobb säger Boldt att det har varit varierande, vilket gjort det både intressant och utmanande.

– När ett val är över, är nästa redan bakom hörnet. Det beror på vårt valsystem. Det har också varit en speciell utmaning med coronakrisen. Det gällde att tänka om och genomföra verksamheten digitalt. Jag är stolt över att vi lyckades göra digihoppet så snabbt.

Boldt menar att det ändå är viktigt att kunna träffas i person.

– Vi får styrka och inspiration av varandra när vi kan träffas i person. Sedan är det lättare att ordna en del utbildningar digitalt, eftersom våra medlemmar är utspridda i olika delar av Svenskfinland. Men i vissa delar är de i tydlig minoritet i kommuner som domineras av SFP och då kan det vara av stor betydelse att kunna träffa likasinnade.

Om rollen som verksamhetsledare anser Boldt att varje innehavare av positionen gör den till sin egen.

– Man ska se till att det stadgeenliga och organisatoriska rullar på men varje verksamhetsledare hämtar något eget. Sedan formas rollen i samspel med styrelsen och andra anställda.

Enligt Boldt har verksamhetsledarens arbete blivit annorlunda i och med hur starkt sociala medier har påverkat det politiska skeendet.

–Alf-Erik Helsing skriver i vår historik att på 1970-talet kunde det dröja ett par veckor innan man fick svar på en insändare. Nu kan det vara lite sent redan efter två timmar. Tempot på kommunikationen har blivit krävande för alla, konstaterar Boldt.

Vad FSD:s framtid beträffar, är Boldt optimistisk.

– Jag ser med tillförlit på FSD. Vi har många kunniga yngre aktiva i olika delar av Svenskfinland. Vi är en del av Finlands största tvåspråkiga parti. FSD ska fortsätta att agera som partiets samvete. Det gäller att ta lärdom av och få influenser från de andra nordiska länderna.

Boldt har förtroendeuppdrag kvar. Hon är till exempel ledamot av Folktinget där man just har inlett arbetet.

– Jag kommer att fortsätta inom rörelsen, lovar Boldt.

I kommunalvalet var hon kandidat för första gången sedan 2008.

– Det var ett mycket annorlunda val än 2008. På den tiden fanns det inte sociala medier på samma sätt. Det här var ett someval överlag och för min del också. Jag jobbade dagarna med att stötta och hjälpa andra och det blev inte så mycket tid över för den egna kampanjen, men det är bra för verksamhetsledaren att ha erfarenhet av att vara kandidat, då förstår man bättre hur kandidater har det.

Avtalssamhället ska försvaras

Om det aktuella politiska skeendet säger Boldt att det är mycket som händer just nu.

– Det finns motstridiga impulser och tendenser. Det är spännande med den ekonomiska politiken och det paradigmskifte som sker där. Det ger mera utrymme för en aktiv ekonomisk politik. Ojämlikhet är inte bara en moralisk fråga utan man erkänner att det är ekonomiskt skadligt.

Om trenderna inom fackföreningsrörelsen tar hon upp Fight for $15 och den fackliga organiseringen i USA som positiva nyheter.

– Sedan i Finland finns det bland vissa en vilja att frångå avtalssamhället, som ju är styrkan i den nordiska modellen. Vi har haft jämnstarka parter som klarar av att koordinera den ekonomiska, arbetsmarknads- och välfärdspolitiken. På det sättet har vi kunnat anpassa oss i förändrade förhållanden och i kriser, kommenterar Boldt det som står på spel på arbetsmarknaden.

Ur ett demokratiperspektiv lyfter hon fram polariseringen i samhället som försvårar kommunikationen mellan människor.

– Klyftorna i samhället har ökat och debattklimatet har blivit tidvis hätskt. Man förstår inte varandras världar och delar inte vardagen. Det är en längre trend som oroar mig. Men man kan påverka genom samhällspolitiken, man motverkar segregationen och ser till att vi har gemensamma utbildningstjänster för alla, avslutar Boldt.