Opinion

Kolumn: Förbjuden landstigning

Enligt UNHCR:s beräkningar har 42 000 flyktingar kommit över Egeiska havet i år.

Mellan september 2015 och oktober 2019 har jag hunnit bli förbannad, förtvivlad, förvirrad och förvånad över hur Grekland hanterar flyktingarna och migranterna. Jag har sällan blivit förtjust.

Britta Lindblom

Arbetarbladet

 

Enligt UNHCR:s beräkningar har 42 000 personer kommit över Egeiska havet i år fram till 20 oktober. Det är 10 000 flera än i fjol. Och enligt Aegean Boat Report har samtidigt 80 000 stoppats inom de turkiska farvattnen på 2 500 båtar av turkiska gränsbevakare och återförts till Turkiet. Den här taktiken sker i enlighet med de beslut som fattades i mars 2016 när Turkiet fick ta emot biljoner av EU för att bygga upp stora läger på sin kust.

 

I norra Grekland väller det också in människor landvägen. De flesta är från Afghanistan, Syrien och Irak. Omkring 11 500 har tagit den vägen men sedan fastnat vid gränsen till Kroatien. Tusentals migranter har tvingats stanna på gatorna i Bosnien och en del av dem i ett läger som heter Vujak. Där finns varken dricksvatten, elektricitet eller toaletter.

 

Den grekiska regeringen planerar en ny lagstiftning som innebär att en person som fått ett avvisningsbesked inte kan överklaga beslutet. De olika lägren på öarna är överfulla och många bor utanför lägerområdena på en filt med kartong under sej eller i ett tält.

 

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis försöker lätta på trycket i lägren genom att förflytta en del av invånarna till fastlandet. Först var det tal om 10 000 personer, nu har antalet höjts till 20 000. MEN problemen tar inte slut i och med besluten, i samma takt som 100 flyttar ut till fastlandet väller lika många eller flera migranter in istället.

 

Myndigheterna har tre gånger flera asylansökningar att behandla än de klarar av. Ansökan kan ta flera år, det saknas kunskap, tolkar och sociala myndigheter. Flyktingarna väntar och väntar och deras desperation blir allt större.

Nu börjar tålamodet bland befolkningen på öarna ta slut. Flera incidenter har ägt rum, stenkastning och myndighetsbeslut som hindrar flyktingbåtar att ta i land. Ibland får båtarna åka till nästa ö och bli avvisade också där! Båtrallyt bara fortsätter och fortsätter…

 

Och hela situationen bäddar för nya problem och våldsamheter mellan ortsbefolkningen och migranterna. Grekland skulle behöva extra stöd av EU för att reda upp situationen. EU:s 28 medlemsländer har 12 000 km landgränser och 45 000 km gränser till havs. Ytterligare finns 600 internationella flygplatser.

 

För att effektivera gränsbevakningen har EU beslutat rekrytera 700 nya gränsbevakare inom Frontex. Efter en basutbildning på 6 månader skall de börja arbeta i januari år 2021.

 

Frontexpersonalen bör ha uniform, vara beväpnad och komma från en bakgrund som militär, erfarenhet av civilt arbete på krisområden eller juridisk kunskap. Personalen skall ha makt att tillåta eller avvisa personer inträde i EU.

 

Det låter lite bräckligt i mina öron och bäddar för godtyckliga beslut? Men tiden tickar och mera bevakning är knappast botemedlet. Mera kunskap, gemensamma regler som gäller alla EU länder och tydligare budskap är bättre.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE