Skamligt.

Det är första ordet som dyker upp då jag ska beskriva Samlingspartiets så kallade skuggbudget för 2020.

Låt oss börja med det lilla positiva som finns att ta fasta på: högerpartiet vill höja sysselsättningen och ger konkreta förslag med ordentliga hänvisningar och kalkyler. Grundidén om att arbete alltid ska löna sig är självklart lätt att omfatta. Dessutom är det ett litet plus att de vill sänka dagvårdsavgifterna.

Men där tar det roliga slut, och sedan vet jag inte om det gäller att skratta eller gråta.

De medel som Samlingspartiet är redo att ta till för att nå målen är under all kritik. Det handlar om att skära från de mest utsatta grupperna i samhället. Det handlar om stora nedskärningar i bostadsstöd och utkomststöd. Det handlar om en klar försvagning av arbetslöshetsunderstödet.

Skattesänkningarna är förstås med. Det är standard för högern som inte är överdrivet bekymrad över hur välfärden ska finansieras.

De vill – och säger det rakt ut – att fattiga ska söka sig till billigare bostäder. Flytta bort från finare områden med andra ord. Detta om något är att förespråka segregation.

Samlingspartiet är i varje fall ärligt med sina strävanden och av de två stora partierna i opposition det klart mer seriösa. För Sannfinländarnas skuggbudget är så dåligt underbyggd att den inte förtjänar en längre kommentar än att den är bara ett retoriskt slag i mängden av fördomsfull invandringskritik.

Johan Kvarnström – riksdagsledamot (SDP)