Han syftar på regeringens förslag om att förnya finansieringssystemet för social- och hälsovård och samtidigt minska finansieringen med 390 miljoner euro fram till 2029. Enligt föreslagen modell vore Västra Nylands välfärdsområde och Helsingfors de största förlorarna. Kvarnström poängterar att Västra Nylands välfärdsområde redan nu använder minst pengar per invånare på social- och hälsovård.

Att områdets ekonomi är relativt stabilt är, enligt Kvarnström, inget som området borde bestraffas för och han påminner om att anpassningsåtgärderna har haft ett högt pris. Strama resurser var till exempel det huvudsakliga argumentet då HUS beslöt att stänga förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus, något som i efterhand kan bekräftas som ett stort misstag, enligt Kvarnström.

– Frågan nu är om samma högerpolitiker som kritiserade det gamla utjämningssystemet nu faktiskt är redo att godkänna en mångfaldigt större orättvisa? Här krävs mer än en kosmetisk justering, här krävs att regeringen ändrar principerna så att vårt område inte drabbas och att reformen genomförs utan nedskärningskrav. Det finns alternativ. En god början vore att regeringen slopar planen på att sänka samfundsskatten för över 800 miljoner euro från och med 2027, säger Kvarnström.

Han påpekar att det är långt ifrån endast oppositionen som kritiserar förslaget. Till den kritiska skaran hör även den tidigare ministern i regeringen Orpo, Kai Mykkänen som nu är stadsdirektör i Esbo, och Helsingfors samlingspartistiska borgmästare Daniel Sazonov.

– Det är också exceptionellt och talande att vår regions kommundirektörer i hårda ordalag fördömer förslaget, och gör det av goda skäl då det handlar om något som vore ett hårt slag mot både våra kommuner och hela systemets tillförlitlighet, säger Kvarnström.