Vilka frågor tror du kommer att vara dominerande i riksdagen under hösten, och vilka beslut skulle du gärna se att fattas i riksdagen under hösten?

-Det lär bli mycket mer av detsamma som hittills under regeringen Orpo. Bland annat lagförslag som ytterligare försvagar arbetstagarnas ställning behandlas och vi måste se till att det här inte normaliseras utan fortsätta försvara en balans i arbetslivsfrågor för att på riktigt främja samarbete och därmed välmående och tillväxt. Ekonomin lär ändå bli den övergripande frågan tillsammans med säkerhetsfrågor. Redan nu diskuteras vad SDP vill göra nästa period, men vi har en regering att kräva rättvisare politik av redan här och nu. Hittills är resultaten långt ifrån de önskvärda.

Fitch Ratings har sänkt Finlands kreditbetyg, och regeringens skattelättnader har spekulerats vara en bidragande orsak, hur stor roll tror du att regeringens politik har på Fitchs beslut och hur kommer Finland att påverkas av beslutet?

-Det här är pinsamt för regeringen och regeringspartierna som inför senaste riksdagsval talade främst om ekonomi och om att stoppa statsskulden. Nu ser vi att de då det kommer till kritan ändå bryr sig mer om skattelättnader än statsskulden. Regeringens tillväxtpolitik har inte haft önskad effekt ännu och då högern vid halvtidsrian beslöt att så att säga satsa stort på tillväxt så var det genom skattelättnader som främst gynnar välbärgade och som försämrar landets ekonomi.

Vad anser du om de ökade försvarsanslagen man kom överens om i Haag tidigare i sommar och hur bör Finland förhålla sig till det?

-Finland och EU behöver satsa mer på försvaret och samtidigt se till helheten och stärka den så kallade totalsäkerheten. Problemet nu är att den säkerhetspolitiska debatten inte har plats för ifrågasättande, nyansering eller kritiska infallsvinklar. Säger någon säkerhet nickar alla oavsett vilka procent eller summor det gäller, för att inte tala om vilka principer och konventioner som trampas på. Det är en lite märklig situation då det är stora frågetecken kring bland annat hur 1,5 procent av Natos kommande 5 procent får användas. Det handlar ju om väldigt mycket pengar. Vi behöver satsningar även på klimat, naturskydd och välfärden. Fokuset i försvarsfrågan borde ligga starkare på avskräckning och förebyggande av konflikter. Freden i Europa känns avlägsen i och med Putin, men just i sådana tider behövs fredsarbete och visioner och inte bara upprustning.

Emmanuel Macron har gått ut med att Frankrike ämnar erkänna Palestina som stat, hur bör Finland förhålla sig till Israel-Palestina?

-Finland måste göra mer. Det är sorgligt att det enda medel utrikespolitiska ledningen idag tar till handlar om att vi i något skede ska erkänna Palestina. Det är skamligt att Finland är emot att EU ska frysa associationsavtalet med Israel för att sätta press på de ansvariga för det pågående folkmordet. Just nu står vi på fel sida av historien.

Ursula von der Leyen och Donald Trump kom överens om handelstullar på 15 procent på europeisk export till USA, hur påverkar tullarna och andra diskuterade aspekter av avtalet Finland?

-Det har sina sidor och jo, det är sant att avtalet ger en efterlängtad förutsebarhet. Men det är ju sjukt att detta är aktuellt över huvud taget. Det är ett av många olyckliga resultat av högerpopulism. Utan Trump skulle det inte behövas en deal utan vi skulle fördjupa det västliga transatlantiska samarbetet. Världens demokratier behöver hitta varandra och samarbeta bättre. Nu blåser högervindarna i motsatt riktning. Men kampen fortsätter!