Leif Grönroos säger att många väljare vill diskutera det ekonomiska läget och invandringsfrågorna har kommit upp i paneldiskussionerna inför riksdagsvalet, speciellt för att Sannfinländarna har tagit fram invandringen som tema.

– Senast i Kimito verkade det att vi var ganska överens om viktiga saker men när vi hade suttit där i två timmar, så kom Sannfinländarna fram med ganska häftiga påståenden om invandring och vi delade oss i två olika grupper, berättar Grönroos om den senaste paneldebatten han deltog i.

Hur man får flytta till Finland och på vilka grunder har alltså enligt Grönroos varit en fråga som har väckt debatt. När det gäller ekonomin har den offentliga sektorns skuldsättning varit en återkommande fråga.

– Där har jag tagit djärva initiativ och sagt att jag står för mina åsikter och jag vill förbättra världen men jag är ingen idealist, jag är realist. Om vi talar om att balansera det ekonomiska läget i Finland, så ordnar vi inte det på en valperiod. När de borgerliga partierna anklagar den av socialdemokraterna ledda regeringen att vi har slösat med pengar, skulle jag nog vilja påstå att det inte har funnits något som helst annat alternativ om vi har velat rädda Finland från de otroliga kriserna som vi har drabbats av nu på sistone.

Grönroos hade poängterat i den senaste debatten de tidigare borgerliga nedskärningarna i utbildningen.

– I samma veva påstod de att vara utbildningsvänliga partier. Jag sade att det är dags att inse att det inte kommer att vara en annorlunda situation om de borgerliga partierna vinner. Då kommer människornas välmående att drabbas i samband med utbildning, sociala förmåner, arbetslöshetsunderstöd, alla de viktiga sakerna som gemene man måste vara säker på att är på säker grund. De är i farozonen.

Till Turun Sanomat hade Grönroos skrivit en insändare där han undrar hur elbolagen kan dela ut ganska stora dividender och säga att de inte kan komma konsumenterna till mötes.

– Om du bor i ett gammalt, vackligt egnahemshus som du har ärvt av dina föräldrar och du har el som du värmer huset med och du jobbar inom servicesektorn och får 2 500 euro i månaden och så har du de facto en elräkning på 1 500, till och med 2 000 euro med elöverförelseutgifterna. Det är en situation som inte kan hålla i längden. Jag godkänner inte det att det sägs att elektriciteten måste säljas via en offentlig auktion och sedan köper man den därifrån tillbaka och så förklarar man att vi måste exportera el till Tyskland eller någon annanstans. Vi måste vara helt oberoende av de övriga nationerna och ha en el- och energiproduktion som vi kan lita på här i Finland.

Grönroos berättar om en före detta kollega som har gått i pension och blivit änka.

– Hon bor i ett gammalt frontmannahus som de värmer med el. Hon blev ensam och får sin pension och måste sluta ett nytt elkontrakt när det gamla gick ut, med det resultatet att hon måste sänka på temperaturen i huset till fjorton grader. Hon kunde inte gå i duschen hemma utan hon hade ett kort till simhallen där hon skötte sin personliga hygien. Jag sade att där går gränsen. Alla ska ha möjlighet till rent vatten och bo i ett varmt hem. Det är inte för mycket begärt i dagens läge.

Kampanjen har kommit bra i gång och Grönroos har jobbat mycket för den. Att skriva i Åbo Underrättelser är viktigt för synligheten och det finns många aktiva i Åbolands skärgård som deltar i FSD:s kampanj. Grönroos reser mycket och möter väljare. Tjänstledigt har han ändå inte kunnat ta och det blir dubbla arbetsdagar så länge kampanjen pågår.

– Vi har träffat jättefina människor, sådana människor man inte skulle träffa i andra sammanhang. När jag körde hem från den senaste panelen hade jag Vänsterförbundets unga riksdagskandidat bredvid mig. Vi snackade i en timme och till min stora glädje märkte jag att vi var ganska ense i de flesta frågorna.

Medan erfarenheten av kampanjen än så länge är klart positiv, känner Grönroos oro när det gäller de borgerliga partiernas hårda attityd beträffande vanliga människor.

– Det ser inte bra ut. Därför måste vi jobba stenhårt och säkra oss en seger. Sanna Marins arbete är inte färdigt ännu. Hon har arbetat med kriser.

Grönroos vill speciellt se till att välfärdsområdena har tillräckliga resurser.

– I skärgården är det svårt att få läkartider på svenska, det blir jättelånga köer och sedan måste man köra in i de större orterna, till Åbo till exempel. Människorna ska få den vård de behöver där de bor.

När det gäller viljan att ta initiativ för att få bukt på den offentliga sektorns skuldsättning, menar Grönroos att det finns en lösning.

– De skattefria fonderna och stiftelserna borde beskattas med mycket måttlig beskattning. Om det skulle vara tio procent, skulle staten få tre-fyra miljarder i pengar. Det skulle rädda den offentliga sektorn med andra förslag som partierna har gjort. En annan sak som inte har tagits upp är att det har kommit ut en undersökning gällande finländarnas välmående fysiskt sett. Det kostar tre och en halv miljarder per år, de fysiska utmaningarna människor har drabbats av när de inte rör på sig. Jag tycker att man borde satsa några hundra miljoner där för att spara 3,5 miljarder.

Grönroos anser också att skatteparadisfrågan är central.

– Vi mister 1,5 miljarder per år, inte minst på grund av multinationella bolag. Även en del privatpersoner lyckas ganska väl med skatteplanering. Den ekonomiska krisen på den offentliga sektorn går att lösa om vi är beredda att fatta beslut, avslutar Grönroos.