Valresultatet bekräftar att landet är ytterst tudelat. Lula fick 48 procent av rösterna i den första omgången den 2 oktober och lyckades nu få en knapp majoritet av rösterna.

– Det ligger inte i någons intresse att leva i en delad nation, i ett ständigt krigstillstånd, sade Lula som betonade att det finns bara ett Brasilien och han kommer att vara president för alla 215 miljoner brasilianer.

Bolsonaro förväntas inte erkänna sig besegrad och hur övergången av makten kommer att ske är fortfarande en öppen fråga.

Det var av vikt för själva demokratin i Brasilien att Lula vann. Bolsonaro har från första början varit nostalgisk för militärdiktaturens dagar och som bekant är den eran något som inleddes med en militärkupp och ett åsidosättande av folkviljan.

Ytterhögerpolitikern Bolsonaro har varit president sedan 1 januari 2019 efter segern mot Arbetarpartiets Fernando Haddad i presidentvalet 2018. I det valet fick han 55 procent av rösterna men efter fyra år vid makten hade stödet för Bolsonaro sjunkit något.

Förutom för farhågorna gällande demokratins framtid handlade valet också om regnskogarnas framtid. Regnskogsskövlingen har intensifierats under Bolsonaros tid som president. Valet ansågs också vara av vikt för minoriteternas rättigheter. Bolsonaro är ökänd för sina rasistiska, homofobiska och sexistiska uttalanden.

– Jag har tre alternativ för min framtid, bli gripen, dödad eller seger, sade Bolsonaro i augusti 2021 när han talade till evangelikala ledare om utsikterna inför presidentvalet.

Under militärdiktaturen som Bolsonaro minns med värme var Brasiliens ekonomi ytterst tudelad så att de rikaste levde i välstånd och misären bland de fattigaste var handgriplig.

Lula var president mellan 2003 och 2011. Han lyckades höja Brasiliens internationella profil och han var också en enande gestalt som lyckades lyfta många brasilianer från fattigdomen. Han kommer själv från en fattig familj och lärde sig att läsa först i 10-årsåldern. Lula har metallarbetarbakgrund och fick sitt genombrott som fackföreningschef för metallarbetarna på 1970-talet innan han blev politiker och slutligen president.

Luiz Inácio da Silva föddes 1945 i Caetés i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien men familjen flyttade därifrån till Santos i delstaten São Paulo där han växte upp.

Redan som fackföreningsledare i militärdiktaturens dagar fick Lula tillbringa en månad i fängelse, eftersom han hade lett metallarbetarna till strejk utan strejkrätt.

År 2018 inledde Lula ett tolvårigt fängelsestraff för korruption i fängelset i Curitiba som också avgjorde att han inte fick kandidera i presidentvalet 2018. Han hade först dömts till 9,5 år men straffet hade höjts när han överklagade domen.

I november 2019 släpptes han fri efter 580 dagar när domen blev ogiltigförklarad av Brasiliens högsta domstol med motiveringen att domaren Sergio Moro hade varit partisk. Moro var Brasiliens justitieminister under Bolsonaro mellan 2019 och 2020 och enligt opinionsundersökningar den populäraste av Bolsonaros ministrar. Moro avgick 2020 efter att Bolsonaro hade avskedat chefen för Brasiliens federala polis. Moro beskyllde Bolsonaro för att ha försökt inblanda sig i polisens verksamhet och han hade också kritiserat hårt Bolsonaros hanterande av coronaviruspandemin.

Lula är 77 år gammal och ska nu återvända till presidentposten efter den sensationella men knappa valsegern. Tillträdande vicepresident är Geraldo Alckmin som fyller 70 år den 7 november. Alckmin var guvernör i delstaten São Paulo 2001-2006 och 2011-2018. Han var också Lulas motkandidat i presidentvalet 2006 och fick 39 procent av rösterna i den avgörande andra omgången när Lula omvaldes till en andra mandatperiod i det valet. På den tiden företrädde Alckmin det liberala Socialdemokratiska partiet som var det största oppositionspartiet när Lulas Arbetarparti regerade.

Inför presidentvalet 2022 bytte Geraldo Alckmin parti till Socialistpartiet, ett mindre socialdemokratiskt parti som hör till Progressiva alliansen. Även Arbetarpartiet, ett betydligt större parti i Brasilien, är nuförtiden ett socialdemokratiskt parti och partiet hör till Progressiva alliansen.